Nyheter från SEKO-magasinet

Taxfree
dutyfree

Svenska färjerederiers syn på taxfree
Vårt turande är deras födkrok
Taxfree snart ett minne blott
ÖVRIGT:

NYHETSARKIV

Svenska
färje-
rederiers
syn på
taxfree

Anita Fors

"Varje människa som är berörd av EU-beslutet om att slopa taxfree måste vara en liten lobbyist och tala om vikten av en mjuk övergång i alla sammanhang. Rederierna kan inte själva sköta den uppgiften."
Det menar flera av de rederiföreträdare som Seko-magasinet talat med. Taxfreeförbudet är ett stort hot mot sysselsättningen och kommer att medföra stora omstruktureringar av den svenska färjetrafiken.

Silja Line
går i trafik mellan Sverige och Finland. 60 procent av omsättningen ombord härrör från taxfree, berättar informationschef Håkan Stenberg:
- Vi tror på en mjuk övergång till en taxfreefri trafik, inte på ett totalt stopp för taxfreeförsäljning inom EU. Det kommer att reglera sig själv på sikt. EU-ransonerna kommer att öka, svenska Systembolaget och finska Alkko måste sänka sina priser och då måste vi följa efter. De stora marginalerna kommer att försvinna när skatterna utjämnas inom EU. Vi är optimister och tror på det sunda förnuftet.
- Skulle det vara så att EU låst fast sig vid ett förbud, får vi försöka disponera om vår trafik. Helsingfors-färjan får då gå till Tallinn i Estland också och på Åbo-linjen kommer alla turer att angöra Åland, som har fått ett skatteundantag. Men linjen Wasa - Umeå ligger risigt till.
Klubbordförande Carina Viklund-Vesanen:
- Vi har diskuterat taxfreeförbudet ganska mycket på samverkansnivå med företaget och frågan har varit uppe i klubbstyrelsen. Alla våra medlemmar vill ha taxfreeförsäljningen kvar. Vi har pratat om att göra något från facklig sida, men de senaste månaderna har alla diskussioner ombord handlat om att vi riskerar 400 arbetstillfällen på den svenska delen av Silja, hälften av de ombordanställda. De akuta problemen kommer först.

TT-Line
går i trafik mellan Sverige och Tyskland. 55-60 procent av omsättningen härrör från taxfreeförsäljningen ombord, säger den tyske cateringchefen Mats Kronheim:
- Vi utgår från att det är shop-försäljningen som berörs, framför allt vin, sprit och cigaretter som är belagda med höga skatter. Om beslutet träder i kraft finns det idag inga alternativa varor som går att sälja lika bra. På kort sikt innebär det ett kraftigt inkomstbortfall. Någon helt fast strategi har vi inte bestämt oss för ännu.
- Jag tror inte det blir ett stopp 1999, det blir nog en förlängning av försäljningen. Beslutet är ju grundat på förutsättningar som inte är fullbordade ännu, skatteharmoniseringen. Den är långt borta ännu.
Klubbordförande Annica Barning:
- Vi har inte pratat speciellt mycket om taxfree-frågan. Kanske är det några som går och hoppas att det inte blir något av förbudet, det är ju ingen som vill ha det. Vår taxfreeförsäljning har redan sjunkit efter att vi började med det tyska kupongsystemet för sådana varor. Egentligen är det bara Peter Pan som har taxfreeförsäljning under svensk flagg, Nils Dacke är ju ett kombifartyg och har inte så mycket passagerare.

SweFerry
Intäkterna från taxfreeförsäljningen fördelar sig olika på de olika linjerna. På linjen Helsingborg-Helsingör står taxfreen för 38 procent av omsättningen, på linjen Limhamn-Dragör 50 procent och på Hansaferry mellan Sverige och Tyskland 31 procent, säger vd Bo Severed:
- Vi försöker jobba för att klara oss utan taxfree, men samtidigt planerar vi för att dra nytta av taxfreen om den blir kvar. Det är så mycket pengar så vi kan inte avstå dem i förtid. Vi kommer att köra fullt ut till den sista juni 1999, sedan byter vi över natten om beslutet står fast.
- Det är klart att vi kan behålla en del av försäljningen ombord, men om taxfreen försvinner så försvinner marginalen. Vi skulle behöva höja biljettpriserna med 25-30 procent bara för att kompensera förlusterna, det går inte. Och det blir väldigt svårt att hålla kvar volymerna på turandet om vi inte kan proviantera skattefritt. Vi satsar på nytt, mer transportinriktat tonnage på alla områden.
Klubbordförande Benny Olsson:
- Den diskussion som förs beträffande taxfree har vi inte berört så mycket från fackligt håll. men rederiet är ju med i lobbyrörelsen mot taxfree. I Sweferry har vi kanske en lite annorlunda struktur med mer transportbetonade linjer. Vi tror inte vi ska slås ut, men visst kommer det att påverka oss. Vi kan nog inte köra med samma sorts fartyg som idag. Utan taxfree kommer transportkostnaderna att öka och därmed ökar avståndet ner till Europa, vi ser det som ett handelshinder om de tar bort taxfreeförsäljningen.

Lion Ferry
trafikerar Sverige-Danmark. Ett taxfreeförbud innebär ett minus på 200 miljoner om året, varav kanske 15-20 miljoner skulle gå att få in på den försäljning som blir kvar, menar cateringdirektör Giuseppe Ravenna.
- Vi kämpar med näbbar och klor för att få behålla taxfreeförsäljningen ombord. Vi ser ganska mörkt på det här och överväger drastiska beslut, hela konceptet måste ses över.
- Om förbudet ligger kvar finns många alternativ, mycket av det är konfidentiellt idag, men det första vi måste göra blir att kapa våra kostnader. Det kommer att bli mycket uppsägningar, vi kan inte ha lika mycket folk ombord då. Sedan måste vi hitta vägar att höja intäkterna, vi tvingas höja biljettpriserna trots att vi riskerar att tappa passagerare om vi gör det.
Klubbordförande Erik Hornung:
- Vi har diskuterat konsekvenserna av ett taxfreeförbud i Lion Ferrys styrelse, men inte diskuterat det ombord i någon större utsträckning. På rederiet verkar det som om man fortfarande hoppas på att det inte blir något av... Från fackligt håll har vi haft så många andra problem - lönsamhet, ny organisation ombord och hot om uppsägningar - så vi har inte diskuterat taxfreefrågan på allvar än.

Stena Line
trafikerar Sverige-Danmark, Sverige-Tyskland samt Danmark-Norge inom Skandinavien. 50 procent av den skandinaviska färjetrafikens intäkter kommer från ombordförsäljningen, av det utgör taxfreen "en icke oväsentlig del", säger finansdirektör Anders Hedberg:
- Vi är ett rederi som har en betydande del fraktverksamhet, 25 procent, som utgör ett fundament. Allt som vi gjort sedan 1993 har haft fokus på att bli så starka som möjligt i kampen om de som måste åka. Strategin ligger i höghastighetsfärjor, nästa år kommer vi ha höhastighetsfärjor på alla linjer där det är realistiskt. Inte på nattlinjerna, höghastighetsfärjorna har ju inga hytter. Till det kommer Ropax-färjorna, flexibla kombinationsfartyg som tar både frakt och passagerare.
- Försvinner dutyfreen kommer vårt behov av fast anställd personal att minska och av tillfällig personal, under helger och högsäsong, att öka. Det blir betydande omställningsproblem. I alla rationaliseringar som görs är det alltid de anställda som får ta den långsiktiga smällen, företaget och aktieägarna tar också en smäll men bara kortsiktigt.
Vice klubbordförande Göran Dahlman:<BR> - Vi har konstaterat att det är stora risker att förbudet blir kvar och det ändrar ju i så fall förutsättningarna. Stena och hela branschen håller ju på att anpassa sig, bland annat genom satsningarna på höghastighetsfärjor. Den nya teknologin försämrar miljön för de som arbetar ombord. Ett förbud kan ju inneböra att rätt många blir arbetslösa. Det är ingen som vill erkänna att det är närmare till hands än man kan tro. Men konsumenterna åker inte de längre turerna för att köpa taxfree, man passar på för att det är billigt. Det är som att titta efter röda lappar i snabbköpet...

Color Seacat
70 procent av all omsättning ombord, inklusive restaurangdelen, härrör från taxfree, berättar passagerarchef Martan Schutz:
- Försvinner taxfreen minskar behovet av att resa. Gränshandeln räcker inte till, vem vill betala flera hundra för att åka till Danmark och köpa margarin och kalvlever? I dag har Göteborg-Fredrikshamn 3,3 miljoner resenärer per år. Hur många har vi kvar hösten 1999? Helt säkert försvinner bortåt en miljon, kanske en och en halv. Så många är dagsresenärerna i dag på ett ungefär.
- Lösningen är att ha en katamaran, det är borttagandet av taxfreeförsäljningen som har tvingat fram den snabbgående trafiken. De är billigare att investera i och kräver inte så stor besättning. Vi bygger våra nya SuperSeacatter för fortsatt taxfreehandel, men jag tror att politikerna har bestämt sig för att det ska bort och Norge blir nog tvungna att följa efter på grund av EES-avtalet.
Klubbordförande Anna Ohlsson:
- Vi har inte diskuterat taxfreefrågan alls ombord. Jag har pratat lite med ledningen om det, men inte så konkret om konsekvenserna av att taxfreen försvinner. Vi är såklart oroliga, men vi har levt med det hela tiden att Seacat kan försvinna. Konkurrensen från Stena, snacket om att katamaranerna inte får gå i skärgården längre för att de förstör bottnarna... Slopandet av taxfree är bara ett hot bland många.

Vårt
turande
är
deras
födkrok

Anita Fors
- Jag har folk omkring mig som säger "det här är ingen fara", "de här båtarna har gått i hundra år, de blir kvar i hundra till". Men försvinner taxfreen förändras allt. Folk ombord måste fatta att vi också måste göra något!
Siv Axelsson är första kioskbiträde på Sweferrys färja Aurora och vice sektionsordförande ombord. Hon är orolig för konsekvenserna av EU:s förbud mot skattefri försäljning som ska träda i kraft 1999.
- Vi har brobygget här nere över Öresund. Jag har aldrig varit så rädd för det som jag är för att taxfreen ska försvinna. Jag är livrädd för det och har börjat diskutera det ombord. "Kan det vara så illa", säger folk. Och det vet vi ju inte, men varningssignalerna finns här och något måste göras.
Aurora går i trafik mellan Helsingborg och Helsingör, den så kallade HH-leden. Här har färjor gått i hundra år. På båtarna turar man gärna, istället för att gå på krogen sätter man sig ombord och äter och dricker gott till en billigare penning. Turandet är ett begrepp som nått långt utanför Helsingborgsområdet.
- För oss handlar taxfreefrågan inte bara om choklad och cigaretter, trots att lex Öresund innebär att vi inte får sälja vin och sprit ombord. Nej, det handlar ju om restaurangerna också, vi kommer inte att kunna konkurrera där om taxfreen försvinner och hur går det då med turandet?

Rädda för uppsägningar
Bara på Aurora åker uppåt 20.000 passagerare per dygn under högsäsong. Då går det åt enorma mängder mat, öl och vin för att inte prata om godis... Så här i lågsäsong hanterar förrådsmännen Kalle Sjöholm och Bengt Roos 25-30 ton choklad och godis i veckan bara på denna enda färja. Sommartid blir det betydligt större mängder.
- Vi har börjat prata nu, jag har väl varit inne i samma runda som alla andra... jag har varit här så länge och båtarna kommer alltid att finnas kvar. Men visst har jag börjat fundera. Det rör ju inte bara våra arbetstillfällen, det är ju alla leverantörer också, säger Kalle.
- Ja, det blir jättestort. Svenska Tobaksbolaget har 70 procent av sin försäljning på taxfree, efter vad de säger till oss, kompletterar Bengt.
Trots lågsäsongen ringlar köerna i taxfreekiosken under överfarten, kioskbiträdena får en paus först när Aurora lägger till i Helsingör för att snabbt byta passagerare. Eftersom en av HH-ledens färjor är på varv går de andra tre färjorna i det svensk-danska linjesamarbetet i skytteltrafik. Det handlar inte om många minuter från det att sista passageraren kliver ut ur kiosken till att den första nya passageraren kliver in - kiosken stänger aldrig helt.
- Det är klart att ett taxfreeförbud berör våra jobb, jag är rädd för att det kan bli uppsägningar, säger Julia Svengr.
Hon och kollegorna Lars Lindén och Pia Stefors har inte hunnit fundera så mycket på frågan, 1999 känns avlägset. Men irritationen över EU finns där.

Snabbmaten tar över
- Vad kan vi egentligen göra genom att diskutera det här tidigare? Man känner sig så maktlös, konstaterar Julia.
Men Ylva Björk är mer arg än uppgiven:
- Hur mycket mer arbetslöshet ska det få bli? Det går inte att komma ifrån obehaget, det är ett så enormt stort hot. Jag har jobbat här i 25 år, men ingen går väl säker om taxfreebeslutet står kvar. Jag vågar inte tänka på det, då får man väl magsår.
Men tänka på det är precis vad Siv Axelsson vill att hennes kamrater ombord ska göra:
- Vi ser redan nu att vi får nya koncept. Nya färjan som byggs för HH-leden bygger på snabbmat. Tänk om det blir så att de till slut kommer med färdiga mackor ombord? Det här handlar om massor av arbetstillfällen.

Turandet i fara
- Jag vill att vi ska göra något! Skriva protestlistor, fundera på vad vi ska sälja istället om beslutet står fast. Jag saknar nytänkandet. Folk måste fatta att det är allvar.
På HH-leden står taxfreen för 38 procent av omsättningen ombord, men Sweferry har fler linjer; på Limhamn-Dragör är motsvarande siffra 50 procent och på Hansaferry mellan Sverige och Tyskland 31 procent.
Rederiets VD Bo Severed bekräftar Sivs oro:
- Vi försöker jobba för att klara oss utan taxfree, men samtidigt planerar vi för att dra nytta av taxfreen om den blir kvar. Det är så mycket pengar så vi kan inte avstå dem i förtid. Vi kommer att köra fullt ut till den sista juni 1999, sedan byter vi över natten om beslutet står fast. Det är klart att vi kan behålla en del av försäljningen ombord, men om taxfreen försvinner så försvinner marginalen. Och det blir väldigt svårt att hålla kvar volymerna på turandet om vi inte kan proviantera skattefritt.

Taxfree
snart
ett
minne
blott

Anita Fors
Den 1 juli 1999 upphör all försäljning av skattefria varor vid resor mellan EU-länder. Hör du till dem som tror att det bara handlar om flaskorna och cigaretterna du handlar på väg hem från semestern? Då tror du fel.
Försvinner taxfreehandeln försvinner inte bara tusentals svenska jobb - både resor och export-import till och från övriga EU-området blir mycket dyrare.

Sjöfartens Analysinstitut räknar med att drygt 4.000 jobb försvinner inom den svenska färjetrafiken, troligen försvinner bortåt 3.500 jobb till om man räknar in flyg och turism, en dansk utredning visar att 10000 danska jobb försvinner, i Finland pratar man om 7.500 arbetstillfällen. I hela EU drabbas förmodligen mellan 75.000 och 100.000 anställda i en näring som sysselsätter runt 140.000 människor. Om EU står fast vid beslutet att ta bort all dutyfreehandel.

Enkel matematik
Uppgifterna kommer från Anders Hedberg, finansdirektör i Stena Line AB, som också är ordförande i den svenska påtryckarorganisationen Swedish Duty Free Association som å hela färje- och flygnäringens vägnar arbetar för att få behålla skattefriheten även efter den sista juni 1999.
Egentligen handlar det om en mycket enkel matematik. Rederier, och flygbolag, kan idag köpa in så gott som allt som säljs ombord på utförsel, det vill säga fritt från både vanlig moms och punktskatter. Det gäller såväl whiskyn, tobaken och godiset som säljs i taxfreekiosken som maten som serveras i restaurangerna. Med detta gyllene utgångsläge kan man lägga på betydligt större påslag än handlare i land och ändå ha ett försäljningspris som ligger under ordinarie priser.

45 miljarder inom EU
Istället för att ta ut marknadsmässiga priser på biljetterna låter rederierna - liksom flygbolagen och många flygplatser - passagerarna själva subventionera biljettpriset med sin konsumtion. Och alla är nöjda... de som reser handlar billigare än hemma och näringen får stora marginaler på sin försäljning.
Hur stora pengar handlar det då om i kronor räknat? Inom hela EU omsatte den skattefria försäljningen närmare 45 miljarder svenska kronor under 1995. Bara på resorna från Sverige handlade vi sådana varor för runt 2,7 miljarder kronor, varav drygt 80 procent vid resor till andra EU-länder.
Hur mycket pengar det rör sig om för de enskilda rederierna, ja det vill ingen avslöja. För Stenas del kommer 50 procent av den skandinaviska färjetrafikens intäkter, dotterbolaget Lion Ferry inräknat, från ombordförsäljningen. Det gör 1,4 miljarder kronor. Av det utgör taxfreen "en icke oväsentlig del", enligt Anders Hedberg. Närmaste konkurrenten i Göteborg, Color Seacat, talar om att 70 procent av ombordförsäljningen härrör från taxfreevaror om restaurangen räknas in - om motsvarande är giltigt för Stena handlar det om att man riskerar tappa intäkter på närmare 1 miljard kronor. Om det så "bara" är 50 procent handlar det om 700 miljoner som står på spel.
Anders Hedberg tar istället en liter gin som exempel. På svenska systembolaget kostar den 229 kronor, på Stenas skandinaviska färjelinjer 179 kronor, i en butik i London 130 kronor, på Stenas linje över engelska kanalen 85 kronor. Vad han inte vill tala om är hur mycket rederiet betalar för samma liter vid inköpet. Närmaste skeppshandlare kan emellertid berätta att rederierna betalar mellan 43 och 77 kronor litern, beroende på märke.

Nedåtgående spiral
Vinsten hamnar inte bara i företagens fickor utan används framför allt i verksamheten. Därför varierar också biljettpriserna kraftigt mellan linjer som objektivt sett verkar likvärdiga; stor skattefriförsäljning ombord ger lägre biljettpriser än en liten försäljning.
Försvinner taxfreeförsäljningen försvinner inte bara de stora marginalerna. Högre priser ger dessutom minskad försäljning; vem handlar ombord om det är lika billigt hemma? De kraftigt minskade intäkterna resulterar omgående och oundvikligen i två saker: biljettpriserna måste höjas för att få in mer pengar och besättningarna måste minskas för att dra ner på kostnaderna, därmed minskar servicen och utbudet ombord. Och så är spiralen på väg nedåt...
- Om dutyfreeförsäljningen försvinner måste färjenäringen kompensera sig. Geografiskt sett är Sverige en ö, den 1 juli 1999 står lastbilarna och järnvägsvagnarna kvar på kajen och måste över. Den skattefria försäljningen är smörjmedlet som för "öarna" i EU:s utkanter närmare kontinenten. Biljettpriserna på färjetransporter kommer troligen att höjas mellan 20 och 40 procent, den svenska exportindustrins transportkostnader kommer att öka med över en miljard kronor om året, konstaterar Anders Hedberg.

Svenska politiker tysta
I slutändan är det vi allihop som får vara med och betala notan. Dyrare transportkostnader på varor drabbar både de som reser och de som stannar hemma.
Den svenska regeringen är påfallande tyst i den skattefria debatten. Från svensk sida slåss man för rätten till att begränsa de kvantiteter redan skattad öl-vin-sprit som den enskilde medborgaren har rätt att ta hem från ett annat EU-land, men om taxfreens betydelse för samhället talas ingenting alls, menar Anders Hedberg:
- Man talar om folkhälsoskäl för att begränsa införseln, men det handlar snarare om skatteintäkter till staten. En "full EU-ranson" kostar i Tyskland 4.000 kronor, i Sverige 14.000 kronor. Det oroar mig att regeringen blundar för konsekvenserna av skattefriförsäljningen. Tar man bort dutyfreehandeln inom EU kommer vi i Sverige bara att få se en ökad införsel av dutypaid, varor som är skattade i annat EU-land, de är så mycket billigare på kontinenten än här hemma. Ingen handlar dutypaid på väg ut.

Harmonisering
Motivet för EU att ta bort den skattefria handeln är att skatterna ska harmoniseras mellan EU-länderna och på sikt ska resor inom EU jämställas med inrikesresor, öppna gränser och fri rörlighet.
- Det är ett ytterst teoretiskt resonemang. Inte ens i USA har man lyckats harmonisera skatterna fullt ut mellan de olika delstaterna. Punktskatten på vin är 20 kronor litern i Sverige, i Frankrike är den 5 öre litern. Ingen ska inbilla mig att de kommer att bli lika stora.
Att få EU att riva upp sitt gamla beslut om att den skattefria handeln ska upphöra den 1 juli 1999 är inte lätt.
- Nu finns ett beslut, ska man ändra på det får ingen rösta nej. Alla behöver inte rösta ja, men ingen får gå emot. Det är en ytterst svår uppgift. Vad EU borde ha gjort när de tog sitt beslut 1992 var att tillsätta en konsekvensutredning, det gjordes aldrig.

Fyller 50 år
Ett tecken på att EU-kommissionen upptäckt att ett förbud mot skattefri försäljning kommer att få ekonomiska konsekvenser kom i somras. Då talade en kommissionär om att man borde överväga att inrätta ett särskilt regionalpolitiskt bidrag för att kompensera förlusterna... Något reellt förslag blev det emellertid aldrig, allt togs snabbt tillbaka.
- Dutyfreehandeln fyller 50 år nästa år. Det är ett fungerande system, en subvention som Europas "öar" behöver, som sysselsätter minst 140000 människor inom EU. Det är hål i huvudet att ändra på det, konstaterar Anders Hedberg.

Höghastighetsfärjor
Stenas strategi, liksom flera andra rederiers, är att satsa på höghastighetsfärjor. Det har Color Seacat kört hela tiden.
- Lösningen är att ha en katamaran, det är borttagandet av taxfreeförsäljningen som har tvingat fram den snabbgående trafiken. Den är billigare att investera i och kräver inte så stor besättning. Vi bygger våra nya SuperSeacatter för fortsatt taxfreehandel, men jag tror att politikerna har bestämt sig för att det ska bort och Norge blir nog tvungna att följa efter på grund av EES-avtalet, säger passagerarchef Marthan Schütz.
Katamaranerna till trots är hotet påtagligt även för Color Seacat:
- Försvinner taxfreen minskar behovet av att resa. Gränshandeln räcker inte till, vem vill betala flera hundra för att åka till Danmark och köpa margarin och kalvlever? I dag har Göteborg-Fredrikshamn 3,3 miljoner resenärer per år. Hur många har vi kvar hösten 1999? Helt säkert försvinner bortåt en miljon, kanske en och en halv. Så många är dagsresenärerna i dag på ett ungefär.

Fotnot: taxfree innebär att en vara är fri från moms, dutyfree innebär att den är fri från punktskatter.

Nyhets-
arkiv
Nyheter ur novembernumret av Seko-magasinet.
Nyheter ur oktobernumret av Seko-magasinet.
Nyheter ur septembernumret av Seko-magasinet.
Nyheter ur augustinumret av Seko-magasinet.
Index över allt web-material från 1996