Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

På väg bort från väl- färden

Vem har plats för Ulla, 46? Mannen som ska halvera arbetslösheten Göte Bernhardsson, generaldirektör på AMS. Vad händer när du riskerar att bli utstämplad? Ny utredning lägger förslag om arbetslöshetsförsäkring i två delar

Vem har plats för Ulla, 46? Anita Fors

"Kan du inte skaffa ett alu-jobb själv, så blir du utstämplad 31 maj och får leva på socialbidrag". När Ulla Mattsson andra arbetslöshetsperiod närmade sig slutet fick hon ett rakt besked. Som tur var fixade hon ett alu-jobb. Men ovissheten - den skjuts bara på framtiden. Arton år gammal började Ulla Mattsson på Teli i Vänersborg. Då skrev vi år 1968, Ulla hade lämnat hemorten Dals-Långed för sitt första riktiga arbete. När barnen kom jobbade hon halvtid några år, annars var det heltidsjobb som gällde. I 25 år gjorde hon kretskort och motstånd till telefoner och telefonväxlar, men lagom till semestern 1993 var det slut. - Jag trivdes bra på Teli. Det var en trygg anställning och jag hade bra arbetskamrater. Det var väl ett år innan uppsägningarna som vi fick besked. Det blev väldigt tryckt stämning och det var ett evigt tjafsande. Men jag trodde ändå inte att det var så illa. Med bolagiseringen började bekymren Som mest hade Svenska Teli AB 1050 anställda i Vänersborg. Det var för tio år sedan. 1987 bolagiserades företaget och då började bekymren. 1991 blev en första omgång uppsagda, trots att Teli gick med vinst. 1993 lade Teli ner fabriken, de 600 anställda som var kvar sades upp, däribland drygt 450 Seko-iter. - En trodde ju aldrig att en skulle komma i den här situationen. Jag trodde ju att jag hade en tryggad anställning. Det blev jättejobbigt på jobbet när det slutliga beskedet kom. Alla blev ju förtvivlade, de flesta hade jobbat där i många år. Många kände som jag "det här är det enda jag klarar av". Till slut tänkte jag bara "måtte det här ta slut". Den 30 juni 1993 gjorde Ulla och de andra sin sista arbetsdag på Teli. Just i den tid då normalsvensken räknar ner de sista dagarna före semestern. - Det blev en jobbig sommar. En kunde ju inte njuta av ledigheten när en inte visste nånting om hur det skulle gå. Av den utlovade ersättningsindustrin blev ingenting. Nedläggningen av Teli slog hårt mot Vänersborg som redan drabbats av stora nedskärningar på vårdsidan. - Det första när jag blev arbetslös, då orkade jag inte ta tag i nånting själv. Sen tänkte jag att jag kan ju inte ligga här på soffan. Nu promenerar jag mycket. Jämt, jämt är jag ute och går. När en känner att en blir orolig är det väldigt skönt att gå ut och promenera. En får tid att fundera på allt möjligt. Resurshuset en tillgång Tiden närmast efter uppsägningarna från Teli fanns Resurshuset - en samlingsplats för före detta Teli-anställda, där man kunde ta en fika, läsa tidningen eller prata med sina fackliga företrädare. Genom Resurshuset, som kom till efter uppgörelse mellan facket och företaget, ordnades också en massa kurser. - Jag gick en datakurs, en sykurs, en matlagningskurs och så "prima liv", som var en friskvårdskurs. Jag hängde med på allt i början, för att komma ut. Det är ju lättare när någon pushar på en litegrann. Och det var jättetrevligt att vara tillsammans med gamla arbetskamrater. Enligt den första överenskommelsen skulle Resurshuset drivas sex månader efter nedläggningen av Teli. Den perioden kom att förlängas till det dubbla, men sen var det slut. Alu-jobb räddade ny period Efter drygt ett års arbetslöshet fick Ulla i september 1994 ett alu-jobb hos Vänersborgs IF. En före detta arbetskamrat från Teli förmedlade platsen på kansliet, där Ulla fick göra skrivjobb och annat kontorsarbete. - Det kändes jättebra att komma ut bland folk igen. Jag har ett väldigt behov av att träffa folk, att få prata av mig. Men samtidigt kändes det lite meningslöst när jag jobba - att inte få ett öre mer än när jag gick hemma. Det kvittar hur mycket man sliter så får man inte mer än a-kasseersättningen. I slutet av mars i fjol var det slut på det roliga. Ulla stod åter ute i kylan. Det jobbigaste är att möta grannar och före detta arbetskamrater som frågar "Vad gör du hela dagarna?", tycker Ulla. Det är svårt att svara på. Ibland känner hon sig jätteduktig, bakar och städar. Ibland känns allt pyton. För det mesta är det samma varenda dag. - En vanlig dag för mig ser ut så här: Jag ställer klockan och går upp när min son Johan går upp för att gå till skolan. Efter frukosten, när han gått, går jag ett varv med dammsugaren. Sen går jag ut och promenerar. På morgonen känner jag att jag måste ut, måste iväg. Ibland går jag hem till någon annan arbetslös och fikar. Så går jag hem vid tvåtiden och lagar mat åt mig och Johan. Ulla har levt ensam med barnen de senaste åren. Nu är det bara Johan som bor kvar hemma. "Du är ju ändå arbetslös" - Jag ser på min 15-åring att han har blivit fruktansvärt bortskämd. Jag finns ju där till hands hela tiden. "Du är ju ändå arbetslös" säger han när jag tycker han kan bädda sin säng, och jag går på det. Det här är ju jobbigt för honom också. - Jag har ju haft det jättebra. Jag hade trygghet och bra betalt. Men sen dalade det och de tar ju ifrån en mer och mer nu. Jag har aldrig varit i den här situationen tidigare, att behöva vända på varenda krona. Det är synd om yngsta pojken. Han får ingenting mot vad de äldre barnen har fått. Då när jag hade pengar. När jobben försvann på Teli pratades det mycket om hur man i alla fall skulle fortsätta träffas, ta en fika tillsammans och så. Men det rann ut i sanden, tycker Ulla. I dag är det bara ett par av sina gamla arbetskamrater som hon umgås med. Hon fikar ibland ihop med andra arbetslösa, småpratar, men pratet känns rätt innehållslöst: - Det handlar alltid om dålig ekonomi. Vi pratar om att vi skulle vilja göra det och det, men det går ju inte för man har inte råd. Det är samma för allihop. Bristen på sociala kontakter på jobbet har gjort att hon är rädd om de vänner hon har. - Men jag kan inte hänga med dem längre som jag gjorde förr. Vi var ute väldigt mycket och dansade, nu blir det kanske en gång i månaden. Jag försöker hela tiden. Jag kan ju inte sluta leva för att jag är arbetslös. Tiden som arbetslös har varit lite som en berg-och-dalbana. - Vissa dagar går det bra, vissa dagar är det väldigt jobbigt, men så rycker man upp sig. Man måste rycka upp sig. För barnens skull om inte annat. Nu har jag ju tre barn som tycker om mig och jag tycker väldigt mycket om dom. Så jag har ju något att kämpa för. Annars hade jag nog inte brytt mig om hur det går. Hälften ännu arbetslösa Av de dryga 450 Seko-iter som blev uppsagda från Teli sommaren 1993 går hälften fortfarande arbetslösa. Av de som fått ett nytt jobb är bara fyra stycken över 50 år. De flesta har istället lyckats hålla näsan över vattnet genom Alu-projekt eller annat som gett en ny ersättningsperiod. 65 av de 225 före detta Teli-anställda som ännu går arbetslösa är kvinnor över 40 år. Den industri som finns kvar är Saab Flygmotor i Trollhättan och de kräver högutbildad personal. "Kan du inte skaffa ett ALU-jobb själv, så blir du utstämplad den 31 maj och då får du leva på socialbidrag." Det beskedet fick Ulla nyligen, nu när hennes andra ersättningsperiod från a-kassan gick mot sitt slut. - Det var droppen. Först ska vi leva på 80 procent av den gamla lönen, sen sänkte de ersättningen till 75 procent och nu skulle det bara bli socialbidrag. Jag skulle inte skämmas för att gå dit, det är det ju så många som tvingas till idag, men att leva på existensminimum. Och inte ha någon uppgift att fylla längre, nu när barnen är stora och jag har all tid i världen att jobba. Inte utförsäkrad än Men än är det inte dags för Ulla att hamna bland de utförsäkrades skara. Nyss fick hon en ny handläggare på arbetsförmedlingen och då började det hända saker. - Hon är jättebra. Jag vet att hon har många som hon ska ta hand om, men det kändes som om hon brydde sig bara om mig. Det har jag aldrig känt förut. Min förre handläggare har jag nästan aldrig varit i kontakt med. Och sen har det rullat på fort. När Ulla träffade sin nya handläggare en vecka innan hon träffar Seko-magasinet fick hon erbjudande om ett alu-jobb i kommunens arbetslöshetsprojekt Sesam. Plats på café - Istället för som vi gjorde på Teli, plockade i komponenter, så plockar dom ut komponenter, för att återvinna dom. Men efter 25 år på Teli har jag svårt att sitta stilla hela dagarna, min rygg klarar inte riktigt det. Men så fick jag höra att de hade en plats på Sesams café också. Så dagen innan vi träffas har Ulla fått klart med sitt nya alu-jobb. De närmaste sex månaderna är räddade och därmed också en ny ersättningsperiod. - De var så trevliga där nere på Sesam. Jag kände mig riktigt upprymd när jag kom hem. Jag bestämde mig direkt för att ta det och slippa ovissheten. Det är ju så många som är på väg att bli utstämplade. Jag vågade inte vänta. Det är stor konkurrens om alu-jobben. Jag fick fullständig panik när jag fick veta att bara här i Vänersborg är vi 114 som är på väg att bli utstämplade. Jag har nog haft en himla tur. Där finns en oro Nu har Ulla väldigt blandade känslor. Jätteglad för att ha fått ett alu-jobb, naturligtvis. Glad för att ekonomin inte kommer att bli ännu sämre. Men tiden som arbetslös har gjort henne lite folkskygg. Där finns också en oro. - Jag är livrädd för att göra bort mig. Numera vill jag helst inte synas. När man går hemma och tappar den sociala biten i sitt liv så får självförtroendet en knäck också. Helst hade jag velat få sitta i ett hörn och plocka. På ett café måste man ju synas hela tiden. Sista bråda dagar Nu blir det några sista bråda dagar innan det nya jobbet börjar. Ulla ska storhandla och storstäda. Göra allt det där som hon gått och dragit på. Nu går det inte att säga "det tar jag imorgon". Men någonstans finns ännu drömmen om att återigen få ett riktigt jobb. - Helst skulle jag vilja jobba inom åldringsvården. Jag tror att jag skulle känna att jag behövs där. Jag var på väg dit redan när jag jobbade på Teli, men då ville jag inte lämna tryggheten så det blev ingenting.

Mannen som ska halvera arbetslös- heten Anne-Marie Awes

Snart får Göte Bernhardsson mycket att göra. Regeringen har deklarerat att den öppna arbetslösheten ska minskas till hälften fram till sekelskiftet. I siffror närmare 200.000 nya jobb. Men så många jobb finns inte. Det är där Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, och dess generaldirektör Göte Bernhardsson kommer in. Nya specialdesignade åtgärder är att vänta. Det räcker med utbildning för att få bort de öppet arbetslösa ur statistiken.

Namn: Göte Bernhardsson Ålder: 53 år Arbetsplats: Arbetsmark- nadsstyrelsen i Solna Familj: Fru och tre barn Bostad: Villa i Eslöv (veckopendlar till jobbet) Lön: 56.300 kronor per månad "A-kassans regler är ett lappverk"

Inom Sekos alla branscher har det varit uppsägningar de senaste åren. Tror du vi kommit igenom det värsta nu? - Förmodligen inte. Telia till exempel måste ju fortlöpande trimma sin organisation, och ny teknik innebär att en del jobb blir överflödiga. Sen ska vi också komma ihåg att vid en del av uppsägningarna försvinner ju inte jobben. De finns kvar, men någon annan blir arbetsgivare. Var finns de nya jobben? Kan Ams göra något för att etablera jobb? - Nej, inte så mycket. Vi har ju starta eget-stöd, cirka 20.000 fick det förra året. Där handlar det i första hand om att kunna försörja sig själv och sin familj. Nya jobb, de kommer inom utbildning, vård och omsorg. Och så vad man kan kalla upplevelseindustrin. Film, IT, resor, turism. Turism sysselsätter flest människor i världen. Där har vi sett ett enormt uppsving, som kommer att fortsätta. Under förutsättning att konjunkturen inte viker. Studier för arbetslösa För att klara regeringens mål om halverad öppen arbetslöshet fram till sekelskiftet har Göte Berhardsson sagt att man måste lösa det med hjälp av en satsning på studier för arbetslösa, och att det måste innebära ekonomiskt stöd i nivå med a-kassa. Vilka är det som ska få studera? - I första hand långtidsarbetslösa över trettio år som inte har gymnasiekompetens. Men studier måste vara ett led i en individuell plan. Man måste skräddarsy utbildningar i samarbete med kommunerna, så att det verkligen leder till jobb. Man kan tänka sig betalda högskoleutbildningar också. För att minska arbetslösheten med de volymer vi talar om, måste det till utbildningar. Sticker i ögonen Tror du inte det sticker i ögonen på folk som tagit studielån, kanske pluggat kvällstid och jobbat samtidigt, att andra ska få utbildningen betald? - För det första handlar det mest av allt om folk utan gymnasiekompetens, något som alla människor har rätt att få. Dessutom är det så att alla arbetslösa deltar i ett omställningsarbete för oss alla i samhället. Många arbetslösa har helt oförskyllt hamnat i den här situationen, de har familj och har helt enkelt inte ekonomi att studera. Vi måste hjälpa. Vi vet att när man införde lånedel i utbildningsbidragen och tog bort barntillägg och resebidrag för vuxenstudier, så sjönk antalet studerande direkt. Varför krångliga regler? Varför är det så krångligt att vara arbetslös? Reglerna för att få a-kassa är så snåriga. - Ja, det är ett lappverk. Man har kommit på olika saker efterhand och byggt på med regler för undvika fusk bland annat. Men en utredning sitter nu och jobbar och ska förhoppningsvis komma med bättre och enklare regler. Alu står för arbetslivsutveckling och tanken är att man ska skaffa sig erfarenhet för att så småningom kunna få ett riktigt jobb. Tycker du att alu fungerar? - Ja, jag tycker det. Vi har cirka 100.000 alu-jobb varje år och självklart finns det fall där det missbrukas. Vi gör fel och vi blir lurade. Men många fungerar faktiskt väldigt bra. Vi har gjort undersökningar och de allra flesta är nöjda med sitt alu-jobb. Men det är ju inget som tidningarna skriver om. Samma sak gällde den gamla ungdomspraktiken, som numera heter API, arbetsplatsintroduktion. Borde alu-jobb, beredskapsarbete etc ge mer pengar än a-kassa? - Nej, men jag anser att man ska få kostnadsersättning. Det kostar mer att ha ett alu-jobb än att vara hemma och arbetslös. Det är utgifter för resor till jobbet och så lunch som blir dyrare ute. Men i dessa tider är det inte troligt att det blir så. Jag tror snarare vi får se en försämring, kanske framför allt vad gäller antalet ersättningsperioder. Du har sagt att du kan tänka dig att luckra upp arbetsrätten. Hur då? - Jag menar inte att man ska rucka på anställningstryggheten. Däremot tycker jag att det ska vara generösa regler för till exempel provanställningar, så att människor lättare kommer in i arbetslivet. På vilket sätt vill du förbättra Ams verksamhet? - I vår senaste anslagsframställan går vi faktiskt väldigt långt. Vi vill rensa i regelsystemen, som nu innebär att vi får så mycket pengar för det ena, så mycket för det andra och så vidare. Istället vill vi ha en målstyrning, så att arbetsförmedlingarna kan agera friare för att uppnå sina mål. Bara vackra fraser Europas statschefer har nyligen inlett en konferens om EU:s framtid. Kan en sysselsättningsunion göra något åt arbetslösheten, eller är det bara vackra fraser det handlar om? - Man ska inte underskatta betydelsen av att flera av de stora länderna, till exempel Frankrike och Tyskland, tar upp detta. Sysselsättningsfrågorna har tidigare lyst med sin frånvaro, det har bara handlat om den inre marknaden. Det här sätter press på politikerna att komma tillbaka hem och faktiskt göra något. Så jag tror inte att det bara blir prat.

Vad händer när du riskerar att bli utstämplad? Anita Fors

Under första halvåret 1995 blev 3.105 personer utstämplade från arbetslöshetskassan (enligt Ams statistik). Vad som hänt därefter med dem är det egentligen ingen som vet. AMS datorsystem kan inte hålla reda på vart de tar vägen, om de kommer in i systemet igen eller inte. Varslen ökar under 1996 Ams menar nu att mycket talar för att arbetslösheten kommer att stiga under 1996 - antalet varsel om uppsägningar har ökat och det är framför allt inom industrin som varslen kommer. Framför allt är det dessutom anställda inom LO-förbunden som varslas. I vinter har männen varit i majoritet bland dem som varslats om uppsägning (närmare 70 procent). Den stora toppen för kvinnor och offentliganställda hade vi under hösten 1995. Antalet långtidsarbetslösa i februari i år var 86.000, det är 7.000 färre än för ett år sedan. Långtidsarbetslös är man efter 6 månader (Fyra månader för den som är 18-24 år). Å andra sidan deltar hela 225.000 personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (feb -96). Praktiska saker När den som är arbetslös har 71 ersättningsdagar kvar på aktuell period ramlar de ut på en särskild lista på a-kassan. Där kontrolleras då om den enskilde har arbetat in ett nytt arbetsvillkor under ersättningstiden. Om så är fallet för man bara över dem i en ny period. Nytt arbetsvillkor har man uppfyllt när man arbetat 80 dagar, med minst tre timmar per dag, under en period av minst fem månader, dock högst tolv månader. Den som inte har tjänat in till en ny period får ett brev från a-kassan när han/hon har 51 ersättningsdagar kvar. Press på förmedlingen Detta är till för att arbetsförmedlingen ska få press på sig att se till att ordna fram arbete/arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kan ge rätt till ny ersättningsperiod. För att få ett alu-jobb måste man ha ersättningsdagar kvar. För att tjäna ihop till ett nytt arbetsvillkor med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder (alu, Ami, studier, beredskapsarbete, utbildningsvikariat mm) måste man ha ersättningsdagar kvar. Precis som man inte kan påbörja sin första ersättningsperiod annat än med ett "riktigt" arbete, kan man inte komma tillbaka in i systemet utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret med annat än ett riktigt arbete. För den utförsäkrade finns bara en väg - socialhjälp. Kas är annars till för den som har uppfyllt arbetsvillkoret, men inte är medlem i någon a-kassa. Man kan också bli utförsäkrad från Kas, det blev 1384 personer första halvåret 1995. 443 utförsäkrade från Sekos a-kassa Från Sekos a-kassa blev 443 personer utförsäkrade under 1995. Av dom gick 139 personer till ålderspension. Elva har till dagens datum kommit tillbaka in i en ny period i a-kassan. Vad som hänt resten är det ingen som vet. Har de fått jobb? Är dom överhuvudtaget medlemmar längre? Av de elva som kommit tillbaka i jobb är en född 1938, resten är 1950- och 60-talister. Ams avgör Vilken typ av studier som berättigar till studiebidrag avgörs av arbetsförmedlingen (enligt Ams riktlinjer). Studier kan ge rätt till ny ersättningsperiod.Vad som kan bli ett alu-jobb är det också förmedlingen som avgör. För den enskilde är nog största problemet den osäkerhet som arbetslösheten för med sig. Att inte kunna planera. Att inte veta om man kommer att ha rätt till ersättning efter sin nuvarande period. Normalt med 300 dagar Första ersättningsperioden är normalt 300 dagar. Men det är osäkert om nästa period är lika lång. Det avgör nämligen den tidpunkt då ett nytt arbetsvillkor har tjänats in. När villkoret är uppfyllt räknar man bort så många dagar som kvarstår av första perioden från den andra. Har jag 75 ersättningsdagar kvar på min period när jag uppfyllt arbetsvillkoret så blir den nya perioden 300 - 75 = 225 dagar. Det gäller alltså att lägga det intjänade arbetsvillkoret så sent i ersättningsperioden som möjligt. Under 1995 betalade landets 40 arbetslöshetskassor ersättning till omkring 850.000 medlemmar. Miljarder till arbetslösa Tillsammans fick de ut cirka 41 miljarder kronor i ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen finansieras till 30 procent av statliga medel och till 70 procent av arbetsgivar- och medlemsavgifter.