Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

December 1996

Många varsel i försvarsindustrin 475 krimjobb hotade Civila missar pensionsförmåner Snart slut med sjömansskatten SJ ändrar biljettförsäljningen - 50 kan mista jobbet Jobben kvar på Silja Ökad missfallsrisk för färjeanställda? 700 får ny arbetsgivare Nytt hopp för arbetsskadade som studerar Sparken för 60 kronor -nu väntar AD UTRIKES: Ny kabel ska sälja el till Polen ÖVRIGT: Övriga nyhetsrubriker NYHETSARKIV

Många varsel i försvars- industrin Leif Andersson

Varsel, uppsägningar och allmän osäkerhet präglar vardagen för många anställda inom svensk försvarsindustri. FFV Aerotech har varslat 100 personer i Linköping och Arboga, vid Carl Gustaf i Eskilstuna slutar 16 personer till jul, vid Muskö underhållsvarv försvinner upp till 70 jobb under de kommande åren och vid Karlskronavarvet är 150 personer varslade. Inom flygindustrin är det nedskärningarna inom försvaret och övergången från Viggen till Jas som är orsaken till varslen. FFV Aerotech utför underhåll på flygvapnets plan. I Linköping handlar det om instrument och apparater, Arboga sköter flygmotorerna. Av de varslade arbetar 75 personer i Linköping och 25 i Arboga. Hälften av dem är Seko-medlemmar. Enligt Rolf Enquist, Sekos sektionsordförande i Linköping, finns det två skäl till uppsägningarna. Det är dels riksdagens försvarsbeslut som innebär att flera flottiljer läggs ner och att det därmed blir färre flygplan som behöver underhåll. En annan orsak är den successiva övergången från Viggen till det nya Jas-planet. De nya planen kräver betydligt mindre underhåll, dels för att de är nya, dels för att planens modernare konstruktion minskar behovet av underhåll. - Vi ska försöka förhandla fram avtalspension för så många som möjligt. Vi har också varit i kontakt med Ericsson som eventuellt kan tänka sig att låna 15 man under tre månader, säger Rolf Enqvist. 16 slutar i Eskilstuna Vid Bofors Carl-Gustaf i Eskilstuna är 16 anställda varslade och slutar till jul. Anledningen är att slutleveransdatumet för den order på automatkarbin 5 som svenska försvaret beställt skjutits fram. Tidigare skulle ordern vara slutförd till 1998 men det datumet har nu flyttats fram ett och ett halvt år. Eftersom volymen inte ökats innebär det att det krävs mindre personal för tillverkningen och därför sägs de 16 upp. Vad som ska komma efter AK 5-ordern är det idag ingen som vet. Det finns en order på leverans av AK 5 till Norge men risken finns att det blir ett glapp mellan slutleveransen av den svenska beställningen och den norska ordern. - Det är många som är oroliga för framtiden, säger Nils Harju, sekreterare i Seko-klubben. Vid Carl-Gustaf i Eskilstuna arbetar idag cirka 150 personer varav ett 70-tal är Sekomedlemmar. Muskö förlorar 50-70 jobb - Vi räknar med att mellan 50 och 70 jobb kommer att försvinna kommande tvåårsperiod. Förhoppningsvis ska vi kunna klara det helt genom naturlig avgång. Det säger Tore Åkerbäck, ordförande för Seko på Muskö. För tillfället är dock beläggningen mycket god. Det är slutet av budgetåret och de pengar som finns kvar läggs på underhåll av fartygen. Men under de kommande åren räknar man med att det blir mindre jobb till Muskö. Seko-klubben har därför inlett en diskussion med klubben vid Karlskronavarvet om hur de båda underhållsvarven ska kunna dela på de allt färre jobben. Idag arbetar cirka 330 personer vid Muskös underhållsvarv. Inga varsel på Volvo - Det finns ingen risk för varsel under 1997, det tror jag att man vågar säga. Men hur det sedan blir under 1998 är svårt att sia om idag. Det beror på de förhandlingar som nu pågår. Det säger Jan-Erik Jansson, Seko-ordförande vid Volvo Aero Support i Arboga. Förhandlingarna med flygvapnet gäller ett treårigt avtal om underhåll av motorerna till Viggen. Den centrala frågan för Volvo Aero Support i Arboga är i vilken takt flygvapnet kommer att gå över från Viggen till det nya Jas-planet. När det sker försvinner underhållet av försvarets flygmotorer i Arboga eftersom underhållet av de nya Jasmotorerna ska ske i Trollhättan. Idag utgör 80 procent av arbetena i Arboga av Viggenmotorer. - Om man beslutar sig för att gå över till Jas från Viggen snabbare än planerat kan det gå mycket illa för Arboga, säger Börje Sturk, ombudsman vid Seko i Örebro och tidgare klubbordförande vid Volvo Aero Support i Arboga. Ungefär 550 anställda arbetar i Arboga. Karlskrona vidareutbildar I augusti varslade Karlskronavarvet 150 personer om uppsägning med anledning av Kockums strukturbeslut. Om det blir några uppsägningar under 1997 är oklart liksom hur många det i så fall kan handla om. - För hela 1997 är vi fullbelagda tack vare beställningarna vi fått till Öresundsbron, säger Ola Johansson ordförande i Seko-klubben. Ett problem är dock den ojämna fördelning som beställningen inneburit eftersom det framför allt är plåt och svets som fått mera jobb. - Vi försöker lösa det genom att vidareutbilda andra yrkesgrupper, säger Ola. Hopp i Karlsborg Vid Vanäsverken i Karlsborg där finkalibrig ammunition tillverkas har 25 personer tvingats gå under hösten och vintern. Lars Johansson vid Seko-klubben räknar dock med att det inte ska behövas några ytterligare uppsägningar. - Idag ser läget hoppfullt ut, säger han.

475 krimjobb hotade Eva Strinnholm

För trångt, för mycket knark och farligt både för personal och intagna. Så blir det, enligt Seko vård, om Kriminalvårdsstyrelsens senaste nedläggningsplaner blir verklighet. Kriminalvårdsstyrelsen, KVS, föreslår att anstalterna Västervik, Ödevata, Djupvik, Mäshult, Majorshagen och Orretorp ska läggas ned under 1997. Detta för att leva upp till regeringens sparkrav. Seko vård protesterar. Tillsammans med de åtta anstalter (Hildero, Singeshult, Valla-Sjöboda, Ytterby, Vångdalen, Bergsåker, Härlanda och Visby) som KVS tidigare föreslagit för nedläggning blir konsekvenserna alltför negativa. Enligt KVS egna beräkningar ökar medelbeläggningen från 87 till 91 procent. Det är oacceptabelt, enligt Sekos uppfattning. Därför kräver Seko att KVS ska utreda vad detta innebär för säkerheten, narkotikabekämpningen, möjligheterna att differentiera internerna, kontaktmannaskapet, arbetsmiljön samt programverksamheten ute på anstalterna. Regeringens sparkrav syftar till mindre utgifter för staten. Från Sekos sida betvivlar man att nedläggning av anstalter på orter med få arbetstillfällen blir en besparing för staten. Seko vård i Örebro har själva tittat på de ekonomiska konsekvenserna av en nedläggning av Majorshagen och kommit fram till att arbetslöshetsersättning med mera för de uppsagda kostar mer än driften av Majorshagen. Därför kräver Seko också att KVS ska utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna vid nedläggningarna av de aktuella anstalterna. Fotbojor istället Om KVS står fast vid sin plan försvinner cirka 475 jobb och 1.000 fängelseplatser. Bakom nedläggningsplanen ligger, förutom sparkraven, också utökad användning av elektroniska fotbojor samt färre fängelsedomar. Vid årsskiftet utvidgas försöket med fotbojor till hela landet och domar upp till tre månader. Idag går gränsen vid två. Sverige kommer vid ingången av 1998 att ha 4.200 fängelseplatser. Det är ungefär lika många som i början av 1990-talet.

Civila missar pensions- förmåner Björn Forsberg

Överbefälhavaren har sagt nej till att göra några särskilda pensionsavtal för de civilanställda. Däremot görs sådana för officerarna. ÖBs beslut kommer trots att regeringen tidigare i en proposition ställt sig bakom att pensionsavgångarna ska omfatta samtliga anställda. - Det är bedrövligt, säger Lars Holm, ombudsman på Seko. Återigen har man behandlat de civilanställda annorlunda än officerarna. Det är naturligtvis inte officerarnas fel utan det är överbefälhavaren som har fattat ett minst sagt konstigt beslut. Beslutet från ÖB innebär att åldersnivån för de civilanställda höjs med fem år och situationen blir naturligtvis än besvärligare för de civilanställda som riskerar att förlora jobbet i samband med alla nedskärningarna i försvaret. - Med sitt ställningstagande går ÖB emot ägarnas, det vill säga regeringens ställningstagande.

Snart slut med sjömans- skatten Anita Fors

I början av december beslutade riksdagen som väntat att avskaffa den särskilda sjömansskatten. Det dröjer dock till inkomståret 1998 innan sjöfolk betalar skatt enligt samma regler som andra inkomsttagare. De nya reglerna kommer även fortsättningsvis att särbehandla sjöfolk genom ett sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion. Sjömän på svenskflaggade handelsfartyg får ett avdrag på 34.000 kronor i närfart och 35.000 i fjärrfart samt en skattereduktion på 8.000 i närfart och 13.000 i fjärrfart.

SJ ändrar biljett- försälj- ningen - 50 kan mista jobbet Leif Andersson

SJ slår samman telefonförsäljningen och den vanliga biljettförsäljningen i Stockholm. Dessutom vill man lägga ner telefonförsäljningen i Falköping. Samtidigt införs på försök ett så kallat virtuellt callcenter för telefonförsäljningen. Förändringarna kan innebära att ett 50-tal personer förlorar sina jobb. Från 1 januari slås telefonförsäljningen i Stockholm samman med den vanliga biljettförsäljningen. Sammanslagningen ska enligt SJ inte innebära att någon av den ordinarie personalen blir övertalig. Däremot försvinner många av vikarierna. - Problemet är att vi har så stor andel vikarier. Det kan röra sig om ett 20-tal personer som blir övertaliga, säger Ulrika Stockhaus, Seko trafik Stockholm. Från SJ:s sida vill man också lägga ner telefonförsäljningen i Falköping där ett knappt 40 personer arbetar. Där pågår fortfarande förhandlingar. Ett annat led i SJ:s förändring av säljorganisationen är att införa ett så kallat virtuellt callcenter. - Det är ett projekt tillsammans med Telia som ska drivas under två månader och som startar efter julhelgerna, säger Mats Wilhelmsson på SJ. Försöket införs till att börja med på telefoncentralerna i Krylbo, Tranås och Ånge. Senare kommer även biljettförsäljningen i Halmstad att ingå i försöket. Faller det väl ut införs systemet i hela landet hösten 1997. Tekniskt innebär det att SJ tar bort sina telefonväxlar och att Telia istället sorterar samtalen i sitt nät. Inga telefonapparater Rent fysiskt försvinner telefonaparaten. Försäljaren får istället in samtalet direkt i en säljterminal och samtalar med hjälp av hörlurar. På skärmen kan säljaren se från vilket telefonnummer samtalet kommer. - Genom tekniken kan man ge bättre information till kunden. Om en kund från exempelvis Kalmar ringer så får säljaren automatiskt upp en bild över Kalmar station på sin skärm. Med hjälp av den kan säljaren se från vilket spår tåget går eller var väntsalen ligger plus en mängd andra upplysningar, säger Mats Willhelmsson. Med ett virituellt callcenter kan biljettförsäljare i hela landet ingå i telefonförsäljningsorganisationen under vissa tider. Hur stora personalminskningar det då kan bli fråga om kan inte Mats Wilhelmsson säga idag. - Det det rör sig inte om några stora gluggar i dagens organisation, men givetvis kommer det att leda till rationaliseringar inom telefonförsäljningen. Men vi pratar inte om 100 människor eller så utan ett väsentligt mindre antal, säger Mats Wilhelmsson.

Jobben kvar på Silja Anita Fors

Efter månader av väntan fick de svenska siljaiterna äntligen besked - jobben blir kvar trots fartygsbyte! Den 1 april nästa år går charterkontraktet på Silja Scandinavia ut. Redan tidigt i höstas bestämde Silja att inte förnya kontraktet utan istället flytta ett av sina finskflaggade fartyg, Silja Festival, till linjen Stockholm-Åbo istället. Men Silja Festival byggdes en gång med finska statliga garantier, som motprestation ställde finska staten krav på att hon skulle ha finsk flagg. Frågan om Silja Festivals flagg blev därför inte bara en fråga för rederiet utan för den finska staten. För den svenska delen av Silja blev det en fråga om jobben - de ställdes inför hotet att med Silja Scandinavia mista 400 arbetsplatser ombord, hälften av alla personal. Hela hösten har oron varit stor ombord i de båda svenskflaggade Silja-färjorna. - Äntligen har vi fått vi ett positivt besked. Efter lång tids väntan har finska regeringen fattat beslut om att tillåta Silja att sätta svensk flagg på Silja Festival. Alla rederianställda på svenska sidan får stanna kvar. Alla ska beredas jobb på den nya färjan, säger Siljas klubbordförande Carina Wiklund-Vesanen.

Ökad missfalls- risk för färje- anställda? Anita Fors

Är missfall vanligare bland kvinnor som arbetar på färjor? Oron har funnits länge. Nu ska frågan förhoppningsvis få sitt svar. ColorSeacat blev rederiet som tar steget att göra en första undersökning, bland anställda som jobbat mer än en säsong ombord. - Det pratas mycket om missfall ombord och om riskerna med det jobb vi har. Det är jättebra att det blir en undersökning nu, säger klubbordförande Anna Olsson som varit pådrivande för att få undersökningen till stånd. 15 berörs - Underlaget är i minsta laget, vi har bara 15 kvinnliga anställda som jobbat länge nog. Vi trodde nog att det skulle vara fler. Men eftersom oron finns ombord, vill vi kolla upp hur det är, säger ColorSeacats ekonomi- och personalchef Charlotte Nilsson. Många oroliga Undersökningen kommer att utföras av företagshälsovården Kronhushälsan. Någon liknande undersökning har tidigare inte gjorts inom branschen, trots att många kvinnliga färjeseglare hyser samma oro som kvinnorna på ColorSeacat. Om en ökad missfallsrisk kan påvisas i rederiet kommer nästa steg i undersökningen att lyftas direkt upp till branschnivå, till Sjöfartens Arbetsmiljönämn, SAN. Företagshälsovården - Under tiden tycker jag att den som är gravid och orolig, ska ta kontakt med sin företagshälsovård, säger Anna-Clara Snygg, fötagsläkare.

700 får ny arbets- givare Leif Andersson

Nästan 700 av Stockholm Energis anställda förs vid årsskiftet över till ett nytt bolag, Birka Service AB. Bolaget ägs gemensamt av Stockholm Energi och det finska energiföretaget IVO. I dagarna blir det klart vilka av de anställda från Stockholm Energi som får jobb i det nya företaget. De anställda har fått lämna intresseanmälan om att få gå över till Birka Service AB. I samband med förändringen kommer en del personal att bli övertalig men hur många personer det är fråga om kan ingen säga idag. - Vi ska försöka lösa det med hjälp av garantipensioner och utvecklingshjälp, säger Matti Laine, kommunikationschef vid Stockholm Energi. Enligt Bill Forsberg, ordförande i Seko-klubben, har övertaligheten inget direkt samband med bildandet av Birkaföretagen. - Under de tre senaste åren har vi haft en övertalighet vid Stockholm Energi som vi arbetat med, säger han. Bill Forsberg ser mycket positivt på förändringen som han menar kommer att trygga jobben för personalen på sikt. Det avtal Seko skrivit med företaget innebär att det inte blir några försämringar i anställningsvillkoren för personalen, åtminstone inte under de närmaste åren. Det är entreprenad- och drift och underhållsverksamheten vid Stockholm Energi som flyttas till det nya bolaget. Företaget ska ägna sig åt entreprenadverksamhet åt Stockholm Energi men även åt andra kunder. Flera Birkaföretag Företaget ingår i vad som kommer att bli en "sfär" av Birkaföretag. I toppen finns Birka Kraft AB som saknar personal och som ägs till hälften av Stockholm Energi och till hälften av finska IVO. Under Birka Kraft kommer det att finnas flera Birkaföretag varav Birka Service är ett. Ett annat är Birka Teknik och miljö som är ett konsultbolag med ett 70-tal anställda. - I den nya Birkasfären kommer vi att bilda flera olika bolag beroende på vad marknaden kräver, säger Matti Laine. Affären betyder att två av Nordens största energiföretag går in i ett nära samarbete. Stockholm Energi är efter Vattenfall och Sydkraft Sveriges tredje största energiföretag medan IVO är störst i Finland. Aktivt i Sverige IVO är mycket aktivt i Sverige och äger exempelvis 51 procent av Gullspång. Stockholm Energi äger inte bara anläggningar i Stockholmsområdet utan är också delägare i kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Företaget levererar el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Vattenkraftsanläggningar i norra Sverige ingår i ägandet och nästan hälften av företagets elproduktion levereras till kunder utanför Stockholmsområdet.

Nytt hopp för arbets- skadade som studerar Eva Strinnholm

Riksförsäkringsverket har fått bakläxa av regeringsrätten. Regeringsrätten fastslår i en prejudicerande dom att en arbetsskadad har rätt till livränta under studier, även om de pågår under en längre tid och oavsett på vilken nivå studierna bedrivs. Huvudsaken är att studierna är sanktionerade av arbetsförmedlingen eller försäkringskassan och syftar till att den skadade, så långt möjligt, ska återfå samma förvärvsförmåga som före skadan. Sämre villkor Villkoren för arbetsskadade har försämrats under senare år. Det beror dels på att Lagen om arbetsskadeförsäkring har försämrats, dels på att Riksförsäkringsverket gjort egna tolkningar som inte har stöd i lagtexten. Utifrån dessa tolkningar har Riksförsäkringsverket ändrat sina anvisningar till försäkringskassorna så att det blivit svårare att få livränta. Man har till exempel hävdat att livränta inte kan utbetalas under tid för rehabilitering. Även instanserna ovanför försäkringskassorna, läns- och kammarrätter, har enligt LO:s rättsskydd avgjort mål med stöd av Riksförsäkringsverkets felaktiga anvisningar. Svetsare blev lärare Den prejudicerande domen handlar om en arbetsskadad svetsare som, efter samråd med arbetsförmedlingen, började läsa på lärarhögskolan. Försäkringskassan sa nej till livränta och det gjorde även de två högre instanserna. Först i den högsta, regeringsrätten, blev det ja. Ny prövning Med denna dom i ryggen kan arbetsskadade, som under senare år fått nej till livränta av försäkringskassan, begära ny prövning. Har ärendet redan vprövats i läns- och kammarrätten kan det dock vara försent, eftersom man måste överklaga inom två månader från den dag man tagit del av domen.

Sparken för 60 kronor - nu väntar AD Eva Strinnholm

Efter 30 års prickfri tjänst anklagas en postkassör för att stulit 60 kronor. Hon nekar, men fälls i tingsrätten. Brottsrubriceringen var undandräkt, som är en ringare form av förskingring. Från Posten får hon avsked. Seko stöder kvinnan och har stämt Posten inför arbetsdomstolen. Seko hävdar via LO Rättsskydd att hon är oskyldig. Oavsett om AD finner kvinnan skyldig eller inte yrkar LO Rättsskydd att uppsägningen ska ogiltigförklaras och att Posten ska betala skadestånd på 100 000 kronor. Det eventuella brottet är, enligt Seko/LO rättskydd, så ringa att det inte utgör saklig grund för avsked efter 30 års prickfri tjänst.

Ny kabel ska sälja el till Polen AnneMarie Awes

Vattenfall och Svenska Kraftnät planerar att tillsammans med ett polskt företag lägga en likströmskabel från Karlshamn i Sverige till Koszalin i Polen. Kabeln blir 23 mil lång och kommer att grävas ned en meter i havsbotten. Livslängden beräknas till cirka 50 år och kabeln kommer att inspekteras av dykare med jämna mellanrum. Vitsen med den nya förbindelsen är förstås att sälja el till Polen. Men leveranserna kommer att gå i båda riktningarna. -Blir det torrår, som -96, behöver vi allt vi kan få, säger projektledaren Leif Söderberg vid Vattenfall. Smutsig kol Polen har många miljömässigt smutsiga kolkraftverk. De kommer successivt att ställas av för modernisering och för att utrustas med reningsteknik. Detta bland annat för att rent miljömässigt kvalificera sig för inträde i EU, vars miljökrav man nu inte uppfyller. När kolkraftverken är avställda behövs annan el, och den kommer bland annat att komma via den nya kabeln. Allt under förutsättning att myndigheterna ger tillstånd, ett beslut som väntas i början av nästa år.

Övriga nyhets- rubriker i december

Seger för Posten i tingsrätten Seko kräver 600 mer i månaden Förlorad taxfree dråpslag för färjorna Seko-vision om kortare arbetstid Country Mail konkurrerar i Kronoberg Nytt sätt att räkna inkomst Kvinnliga krimmare på eget seminarium Stenas ägare ger rekorddonation 4.000 mot regeringen UTRIKES: Storbritannien öppnar för telekonkurrens "Fusket är begränsat" Brandmän kräver bättre skydd i tunnel Säljer bäst Ny kanal delar Storbritannien

Nyhets- arkiv

Nyheter ur novembernumret av Seko-magasinet. Nyheter ur oktobernumret av Seko-magasinet. Nyheter ur septembernumret av Seko-magasinet. Nyheter ur augustinumret av Seko-magasinet. Index över allt web-material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO