Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan
Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

November 1996


Ekonomi-
chef
polis-
anmäld

Slappa
rutiner
bäddade
för
mygel

Leif Andersson





Ekonomichefen vid kriminalvårdsregionen i Göteborg spelade golf för regionens pengar och tog ut traktamenten trots att han var hemma.
Redovisningen vid representation var oklar och kvitton saknades när tjänstemännen betalade med betalkort.
Nu har chefen för regionen omplacerats medan ekonomichefen är avstängd och polisanmäld av kriminalvårdsstyrelsen.

Seko-magasinet berättade i förra numret att chefen för Göteborgsregionen hade gjort affärer med en intagen som stod under övervakning, vilket är förbjudet.
Samtidigt straffades en vårdare, som lånat ut pengar till samma intern, med löneavdrag för att han haft ekonomiska förbindelser med mannen.
Men affärerna med internen var inte de enda märkliga turerna vid regionkontoret.
Riksrevisionsverket, RRV, som nu granskat verksamheten avslöjar i sin rapport en diger lista över missförhållanden vid Göteborgsregionen.

Golfspel för 16.000 kronor
Bland annat har ekonomichefen köpt frikort för golfspel för 16.000 kronor och låtit kriminalvårdsregionen betala.
Han har också tagit ut traktamente trots att han inte varit på jobbet.
Enligt RRV har mannen, som inte bor i Göteborg, arbetar över i veckorna för att kunna åka hem på torsdagkvällen och vara ledig under fredagen.
Men trots att ekonomichefen inte arbetade på fredagarna tog han ändå ut traktamente för de dagarna.

Extra traktamente
Dessutom har han fått traktamente för dagar då han arbetat på sitt ordinarie tjänstgöringsställe på hemorten.
RRV räknar med att mannen plockat ut cirka 11 000 kronor i extratraktamente för hemarbetet under de två år som granskningen omfattar.
För de lediga fredagarna hävdar han att han haft rätt till traktamentet, en uppfattning som inte delas av RRV.
- Det handlar om nästan varje fredag i två års tid och då blir det en hel del pengar, säger Göran Lekenstam vid RRV.
Ekonomichefen har också använt en av kriminalvårdsstyrelsens hyrbilar för privat bruk.
- Vi bedömer att kostnaderna ligger runt 60.000 kronor för det här, säger Gunilla Blomqvist, verksjurist vid kriminalvårdsstyrelsen.
En annan punkt som RRV slår ner på är representationen vid kansliet.
När kriminalvårdsregionen varit ute och representerat saknas det uppgifter om vilka som deltagit vid tillställningen. Det finns heller inga uppgifter om varför man representerat, viket ska finnas enligt reglerna.
Även tjänstemännens användande av betalkort får kritik eftersom det ofta saknats kvitton.

Otillåtna affärer?
När det gäller affärerna mellan kriminalvårdsregionen och internen som Seko-magasinet berättat om skriver RRV att "..anställda inom kriminalvården inte utan KVS tillstånd får inlåta sig i någon form av ekonomiska transaktioner med en intagen eller någon som står under övervakning".
På den punkten är Roal Nilssen, ombudsman på Seko mycket kritisk.
- Jag tycker att frågan om chefens affärskontakter med den intagne bör lämnas över till Statens ansvarsnämnd.
Det är oacceptabelt att en vårdare straffas för att ha affärer med en intagen medan chefen, som också haft affärer med mannen, ska gå fri, säger han.

Dåliga rutiner
RRV kritiserar även organisationen vid regionkontoret.
"Skriftliga delegationer och förordnanden saknas nästan helt", skriver RRV som påpekar att "Samma person har i ett flertal fall både beställt varor/tjänster, attesterat fakturan samt skrivit under följesedeln ..." .
- Man har haft mycket dåliga rutiner och det är chefen ansvarig för, säger Göran Lekenstam.
Det finns även oklarheter när det gäller traktamenten till personer som tillfälligt tjänstgjort vid regionkontoret.
- Men jag vill betona att av de fem personer i ledningen som vi tittat på har tre av dem inte gjort något som helst medvetet fel. De har handlat i god tro, säger Göran Lekenstam.


Krimchef
fick
fallskärm
på 1,6
miljoner

Leif Andersson

När chefen vid Skänningeanstalten pensionerade sig i förtid fick han ett avgångsvederlag på 700.000 kronor och en pension på drygt 16.700 kronor i månaden.
Värde totalt 1, 6 miljoner kronor.
-Vi har haft en diskussion med kriminalvårdsstyrelsen om saken. De vet att vi tycker att det här var väl generöst, säger Göran Lekenstam vid riksrevisionsverket.

Enligt riksrevisionsverket, som tittat på uppgörelsen mellan kriminalvårdsstyrelsen och den tidigare chefen för Skänningeanstalten, var uppgörelsen ovanligt frikostig.
- Ersättningen var i högsta laget utan att vi direkt kunde anmärka på det, säger Göran Lekenstam.
Från Norrköpingsregionens sida har man försökt hemlighålla uppgörelsen genom att sekretessbelägga den.
Seko-magasinet har ändå kunnat ta del av de delar där de ekonomiska villkoren behandlas.
Avtalet, som slöts den sista juni 1995, innebär att den tidigare chefen får 16.716 kronor i månaden från den första oktober samma år.
Fram till pensioneringen vid 65 års ålder betyder det 16.700 i 54 månader, sammanlagt 902.000 kronor.
Till det har han fått ett engångsbelopp på 700.000 kronor som betalades ut i september förra året.

Vill inte kommentera
Det sammanlagda värdet av uppgörelsen blir alltså 1,6 miljoner kronor.
Marita Svensson är chef för Norrköpingsregionen och ansvarig för avtalet.
Hur vanligt är det med avgångsvederlag i den här storleksordningen?
- Eftersom du har information som du inte ska ha så tänker jag inte kommentera sakfrågan.
Är det vanligt att man får avgångsvederlag på runt 700.000 kronor?
- Avgångsvederlag eller engångsbelopp är mycket ovanligt inom kriminalvårdsstyrelsen.
Hur ovanligt är det?
- Du får nöja dig med att det är mycket ovanligt.
Tycker du att det är okej med avgångsvederlag på 700.000 kronor?
- Jag svarar inte om beloppet men ibland kan det ur arbetsgivarsynpunkt vara situationer då ett avgångsvederlag synes vara den enda vägen.
Göran Lekenstam vid riksrevisionsverket bekräftar att det är ovanligt med så stora avgångsvederlag inom kriminalvården.
- Det har funnits några enstaka uppgörelser inom kriminalvården i den här storleksordningen men de är få.


Tre av
fyra
vill
jobba
mindre

Mats Andersson

Hellre kortare arbetstid än högre lön. Det svarar tre fjärdedelar av Sekos medlemmar enligt den enkät som Sifo gjort på uppdrag av Seko. Men de flesta ser hellre att pengarna satsas på offentlig verksamhet.

Hur angeläget är det att satsa på följande saker med tanke på samhällsekonomin. Det var en av frågorna. Vad som fanns att välja på var ökad privat konsumtion, ökad offentlig verksamhet - vård, omsorg, utbildning, ökade ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet och slutligen, en arbetstidsförkortning.
De flesta vill se en satsning på offentlig verksamhet (59 procent), följt av ersättning vid sjukdom (37 procent). På tredje plats kommer en sänkning av arbetstiden (22 procent), minst viktigt är att satsa på privat konsumtion (15 procent).
Det finns stora skillnader mellan de olika branscherna. Framför allt är det medlemmar i branscherna Post och Trafik som vill sänka arbetstiden. Minst intresse för det finns hos Väg & Ban och Energi. Av dem som tycker att det är mycket angeläget med kortare arbetstid är 25 procent kvinnor och 20 procent män.
Men inte sänkt lön
Tre av fyra Seko-medlemmar kan tänka sig byta lönehöjningar mot kortare arbetstid. Intresset dalar om arbetstidsförkortningen byts mot sänkt lön, då är endast drygt var femte medlem ganska eller mycket intresserade av att jobba mindre.
Sifos undersökning bygger på intervjuer med 1.000 slumpvis utvalda medlemmar, jämt fördelade mellan branscherna. Undersökningen gjordes i oktober.


Brev-
bärare
fick
rätt i
arbets-
domstolen

- men
får
bara
halv
lön

Anita Fors

Knappt hann arbetsdomstolen kungöra att Postens uppsägning av en kvinnlig brevbärare i Göteborg var ogiltig, förrän hela ärendet började om i en ny runda.
AD hade nämligen inte tagit ställning till grundproblemet.

Det hela började hösten 1989 då Maria blev nedslagen på stan, hon lades in på sjukhus för observation och sjukskrevs en månad. Trots problem gick hon tillbaka till jobbet. Sedan följde år av sjukskrivningar, arbetsträning och rehabilitering. I juni 1995 blev Maria uppsagd av Posten. Då var hon halvt sjukskriven sedan drygt ett år tillbaka.
Posten menade att de hade uttömt sina möjligheter att rehabilitera Maria.

Ogiltig uppsägning
Maria och facket höll inte med. "Posten har struntat i helheten, rehabiliteringen är inte klar och innan dess får inte Posten säga upp Maria", sa skyddsombudet Lars Svensson, till Seko-magasinet i december 1995.
Seko hävdade att Marias uppsägning var ogiltig och fallet hamnade i arbetsdomstolen.
Den 23 oktober i år kom AD:s dom: Maria och Seko hade rätt, Postens uppsägning av Maria var ogiltig. Som plåster på såren fick Maria 30.000 kronor i skadestånd.

Posten ger inte upp
Men grundfrågan - om Posten verkligen fullgjort sitt rehabiliteringsansvar eller ej - den behandlade inte AD. Istället nöjde de sig med att konstatera att hon tillsvidare arbetar halvtid och är sjukskriven på halvtid, att parterna är oense om Postens möjligheter att erbjuda henne arbetsuppgifter som hon klarar på heltid, men att det är en fråga som får bedömas om och när den är aktuell.
Och aktuell blev den, i samma veva som AD:s dom låg på bordet. Posten AB ger inte upp. Efter att först ha lagt fram en trevare om att lösa ut Maria med 32 månadslöner, la de om taktiken.
- Nu är jag friskskriven på heltid, men får bara jobba fyra timmar och får bara lön för fyra timmar. Man försökte inte ens hitta några andra arbetsuppgifter åt mig, trots att det funnits på kontoret, konstaterar Maria själv som nu står till förfogande för Posten från hemmet fram till den ordinarie arbetsdagens slut.

Ska ha full lön
- Vi hävdar att Maria ska ha full lön eftersom rehabiliteringen inte fullföljts och hon står till arbetsgivarens förfogande på heltid. Egentligen är vi tillbaka på ruta ett, där Maria erbjöds en halvtidsanställning för att frivilligt säga upp sig på andra halvan, säger Marias fackliga företrädare på Seko Post Väst, Anki Andersson.
I bakgrunden finns även Marias ombud på LO:s Rättsskydd, Annett Olofsson, som skötte ärendet i AD:
- Nu är det avdelningen som lägger ett lönekrav, men risken är stor att vi hamnar i arbetsdomstolen igen och det är Posten införstådd med. Då måste AD ta ställning till rehabiliteringsfrågan. Det är ett område där det bara finns en enda dom i dag, och den rör ett litet företag.
Stora företags rehabiliteringsansvar enligt den nya lagstiftningen är helt enkelt jungfrulig mark. Och kvar i centrum för den segdragna striden står Maria.


Förtids-
pension?
Sök före årets slut!

Mats Andersson

Den som är äldre, har nedsatt arbetsförmåga och därför funderar på förtidspension ska ansöka nu, före årsskiftet!

Efter den första januari försämras möjligheterna till förtidspension och sjukbidrag när de så kallade äldrereglerna försvinner. Det innebär att 60-åringar bedöms efter samma kriterier som 20-åringar.
Den som är mellan 60 och 64 år får sin ansökan prövad efter nuvarande, mer generösa regler - om ansökan kommer in före årsskiftet.
Ett läkarutlåtande ska skickas med, men om man inte hinner träffa en läkare före årsskiftet så kan man skicka ansökan ändå och tala om att den kompletteras med ett läkarutlåtande.


Paket-
terminaler
läggs
ner

Anita Fors

65 sorterare på Poståkeriet i Göteborg mister jobbet när Posten Logistik lägger om pakethanteringsnätet. Paketterminalerna i Göteborg läggs ner. Totalt handlar det om 300 jobb i hela landet.

Över hela landet finns i dag 29 terminaler som sköter paketsorteringen. Med Postens nya paketsystem, Nät-98, som introduceras 1998 ska bara tio terminaler bli kvar. De som arbetar på Göteborgs bägge terminaler, i Mölndal och på Ringön, ska bort. Istället ska paketen till och från Göteborgsområdet sorteras i Borås.
- Det är märkligt att rikets näst största stad inte ska ha en egen områdesterminal, här hanteras enorma mängder paket, säger Dick Eriksson som är facklig företrädare på Poståkeriet i Göteborg. Hans kollegor, Göran Liljedahl och Roger Carlsson, håller med.

Överkörda
Vid Poståkeriet sorteras idag 23.000 företagspaket varje dag till och från Göteborgsområdet, på entreprenad för Posten Logistik. I fortsättningen skall all sortering ske i Posten Logistiks egen regi. De bägge Göteborgsterminalerna ska dock ligga kvar som backup för att säkerställa kvaliteten inom Posten.
De anställda på sorteringsterminalerna känner sig fullständigt överkörda av Posten Logistik. På Poståkeriet ställdes alla inför fullbordat faktum:
- Dahlsten pratar om att han vill ha ett bra förhållande med personalorganisationerna och Posten har nyligen skrivit under ett Medinflytandeavtal, det rimmar illa med att vi inom Poståkeriet inte fick någon information före beslutet, säger Roger Carlsson.

Många extra mil
Posten Logistik hävdar att de sparar in 740 transportmil per dag med det nya paketnätet. Uppgifter som de fackliga företrädarna på Poståkeriet i Göteborg inte kan bemöta eftersom de ännu inte fått se Postens underlag.
- Men, bara att köra de 23.000 företagspaketen till och från Göteborgsområdet som vi idag sorterar här i Göteborg till Borås istället innebär 360 transportmil extra varje dag, säger Göran Liljedahl och visar klubbens egna beräkningar.
I samma sits hamnar bland annat Poståkeriets personal i Luleå. Där flyttar paketsorteringen till Umeå. Konsekvensen kan bli att ett paket körs 120 mil för att bäras ut i samma kommun.


A-kassan
rustar
för
sekel-
skiftet

Ulf Ek

Snabbare handläggning, bättre service till de arbetslösa och utbildning av avdelningarna. Det är målsättningen för Sekos a-kassa som genomgår en stor omorganisation.

Sedan i våras har a-kassan börjat flytta ut sin verksamhet i landet. I Sundsvall och Göteborg är kontor redan igång och i början av 1997 tillkommer Växjö. Ett fjärde kontor blir kvar i Stockholm, liksom kansliet som ansvarar för ekonomin och överklagningar.
- Vår målsättning är att bli den bästa a-kassan i Sverige, säger Orvar Johansson som vid årsskiftet tar över efter Ulf Schyldt som kassachef.
- Samtidigt med den nya organisationen satsar vi på att öka effektiviteten och servicen åt medlemmarna.
En viktig uppgift för den "nya" a-kassan blir att kompetensutveckla den egna personalen och att utbilda Sekos avdelningar. Det är även i fortsättningen dessa som ska vara a-kassans kontaktlänk med de arbetslösa medlemmarna, och som gör iordning arbetsgivarintyg och arbetslöshetsanmälan.

Ny teknik
Den största förändringen blir nog ändå på tekniksidan. I oktober nästa år ska ett helt nytt, och snabbare, datasystem införas - OAS. Då ska alla handlingar läsas in och kunna tas upp direkt på datorskärmen. Redan i början av 1997 ska systemet testas på en större avdelning i Stockholm.
Inte minst är OAS anpassat för nästa sekel, det nuvarande datasystemet klarar inte övergången från 1999 till 2000. Och det är bråttom. Redan nu finns medlemmar vars ärenden kan komma att fortsätta 3-4 år framåt i tiden.
Det är ett stort "företag" som Ulf Schyldt lämnar över till Orvar Johansson. Den egna budgeten är 70 miljoner om året och omsättningen 1,5 miljarder.


Nekades
utbildning
av
Posten

Anita Fors

Den 16 september fick 83 postkassörskor i Skåne sitt uppsägningsbesked. Seko Post Syd var snabbt framme och ordnade med utbildning under uppsägningstiden, allt Posten behövde göra var att släppa till arbetstid - men Posten sa nej.

- Det är fullständigt absurt. Arbetsgivaren har talat om för kassörskorna att de inte behövs längre, ändå vill de inte släppa dem så att de kan få utbildning.
Seko Post Syds studieorganisatör Benny Wester tycker att Posten sviker de trotjänare man nu sagt upp. Det finns människor som jobbat 20 år i företaget.
När uppsägningarna var ett faktum frågade facket kassörskorna vad de vill ha. Det var främst datautbildning. Och så företagsekonomi och språk. Sådant som kassörskorna själva bedömde att de behövde för att kunna gå vidare. Postavdelningen var villig att stå för hela kurskostnaden och ordnade allt praktiskt, men arbetsgivaren måste stå för arbetstiden.
Här blev det tvärstopp. Trots att postavdelningen var flexibel i hur man skulle lägga upp frånvaron för att störa så lite som möjligt i det dagliga arbetet, ville Posten inte diskutera ledighet över huvud taget under uppsägningstiden.

Behöver utbildningen
- Posten har sagt upp så många att de inte klarar frånvaron. Nu gömmer de sig bakom Trygghetsrådet, säger att all utbildning ska kanaliseras därigenom.
Ann Hovbrand är en av många besvikna. Efter elva år som postkassörska i Lund tillhör hon nu de uppsagdas skara.
- Det är skrämmande. Posten sa först att de skulle hjälpa oss, sedan nekar de oss att gå ifrån en dag i veckan. Jag har inte läst sedan 1979, jag behöver den här utbildningen.


Telejätte
växer

Leif Andersson

British Telecom, som bland annat är en av ägarna till Telenordia i Sverige, köper amerikanska MCI Communication.

Telenordia är nu en del av världens näst största telekoncern.
Bolaget, som ska heta Concert Communika, får 43 miljoner abonnenter och en omsättning på 250 miljarder kronor.
Företaget är en av världens ledande teleallianser. De övriga är Global One, där amerikanska Sprint och de tyska och franska televerken ingår, samt Uniworld där Unisource, med svenska Telia och det amerikanska AT&T finns med.
- Det är svårt att bedöma vad affären får för betydelse för Telia. Klart är dock att Telenordia får en ännu större finansiell styrka än vad de redan har, säger Björn Lindh, ombudsman vid Seko.
- Jag tror att det framför allt kommer att märkas i en tuffare konkurrens i den internationella affärerna.


Fem-
dubbel
lön

Anita Fors

Efter den längsta blockaden hittills i svensk hamn tecknade Seko i slutet av oktober avtal för bulgariskägda, S:t Vincent-flaggade fartyget Smolyan.

Efter 19 dagars blockad, där såväl Transport som Ledarna var inblandade, gav ägarna upp. Den 20 man starka bulgariska besättningen fick nya avtal. Deras tidigare lön femdubblades.
Rederiet, Navigation Maritime Bulgare, har länge varit ett mål för Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, då deras löner inte bara ligger långt under ITF-standard utan därtill under FN:s minimilöner.


Övriga
nyhets-
rubriker
i november

  • Arbetstiden konjunkturanpassas
  • SJ nere på knäna
  • Hyrorna knäcker AMU
  • Specialavdelningar för MC-kriminella
  • Ytterligare två ytstridsfartyg byggs vid Karlskronavarvet
  • Ny lag om Postens service
  • Halvtid för Sekos Vision 2000
  • Nytt a-kasseförslag ger mer för färre
  • Något bättre surrning
  • Lastbilståget rullar inte längre
  • Hamnarna inför miljöavgifter

    UTRIKES:

  • Frankrike skrotar värnpliktsarmén
  • Segt få pengar
  • Småflygplatser illa ute
  • Snabbfärjornas påverkan utreds
  • ... och en miljon
  • Sekos man ny ordförande


Nyhets-
arkiv

Nyheter ur oktobernumret av Seko-magasinet.

Nyheter ur septembernumret av Seko-magasinet.

Nyheter ur augustinumret av Seko-magasinet.

Index över allt web-material från 1996

Senaste nytt Nyheter Reportage Debatt Redaktionen Om tidningen Startsidan SEKO

Web-redaktör MAGASINET
18 november 1996


Av och till har vi drabbats av bekymmer med SEKOs mail-server. Alternativ adress om inte posten går fram.