Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Oktober 1996

Kriminalvårdsdirektören gjorde affärer med fånge Vägarbetare lovas räddad a-kassa Sjuka sjömän förlorar 1.600 i månaden Seko tecknar sjukförsäkring - Ägandet av Telia inte ideologiskt Sjöfartsstödet blir kvar Mer än vart tredje fartyg har brister Avtal om droger på sjön Nya organisation mot narkotikan på kåken Nyhetsarkiv

Kriminal- vårds- direktören gjorde affärer med fånge Leif Andersson "Så här i efterhand kan det se konstigt ut"

När vårdaren lånade ut pengar för att internen skulle kunna starta ett företag straffades han med 20 dagars löneavdrag. Men när kriminalvårdsdirektören i Göteborg sedan gjorde affärer med samma bolag var det okej. - Så här i efterhand kan det se konstigt ut. Men när vi gjorde affären hade jag ingen aning om det som hänt med vårdaren, säger Magnus Helgegren, kriminalvårdsdirektör i Göteborg. Det var den 1 februari i år som den före detta internen startade sitt företag. Han var då villkorligt frigiven. Firman skulle sälja olika typer av prydnadsföremål. Den 20 mars, alltså en och en halv månad senare, kommer den första fakturan från företaget till kriminalvårdsregionen i Göteborg. Vinställ och flaggor Enligt fakturan, som är på 6878 kronor, har kriminalvårdsregionen beställt olika typer av lyktor, klockor, flaggor samt två stycken "Vinställ med ljuspipa". - Det är presentartiklar som vi gett bort i samband med att vi varit på besök eller själva haft besök, säger Magnus Helgegren. Fakturan väckte en viss uppmärksamhet då Magnus Helgegren skrivit "Ersätts av annan faktura" på den. I maj kom en ny faktura och enligt den skulle pengarna nu betalas till ett annat företag, Göta Ekonomi AB. Har du försökt dölja till vem betalningen skulle gå? - Nej, det har jag inte. Det är inget ovanligt att ett annat företag tar över en faktura. Jag reagerar häftigt när jag hör de här anklagelserna, säger Magnus Helgegren. Är det inte konstigt att vårdaren straffas för att ha haft affärer med internen medan det går bra för regionen att göra det? - Jo, men när vi gjorde affären kände jag inte till fallet med vårdaren. Känner du inte till aktuella disciplinärenden inom din egen region? - Jo, men jag visste inte vilken intagen som vårdaren haft kontakt med. Så här efteråt förstår jag att det verkar underligt. Om du hade känt till det hade du då avstått från affären? - Ja, det skulle jag gjort när jag nu ser hur det kan bli. Då ville vi hjälpa killen. Jag tyckte det var vällovligt, säger Magnus Helgegren. Frågan om affärerna med den tidigare internen är inte det enda problemet vid Göteborgsregionens kansli. Enligt en enkät som genomförts bland personalen på regionkansliet av psykologen Sven Kylén är arbetsklimatet på kontoret närmast katastrofalt. "Rensa ut mygel och orättvisor", "Det behövs en utredning om förmåner" och "vi behöver en ledning som vi kan ha respekt och förtroende för", är några åsikter som kommer fram i enkäten. I Sven Kyléns sammanfattning skriver han bland annat att situationen präglas av misstankar om oegentligheter bland personer i ledningen. Han tror inte heller att det är möjligt att klimatet på kansliet kan bli bättre förrän misstankarna om oegentligheter blivit utredda. - Det finns många bitar i det här och jag är inte skuldfri. Vi ska ta hjälp utifrån för att reda upp det här, säger Magnus Helgegren. - Jag förstår att sådant här kan verka smaskigt men det här är vår interna process. Jag tycker inte att sådana här papper ska ut i pressen. Ville bordlägga När kriminalvårdens personalansvarsnämnd dömde vårdaren som lånat ut pengar till 20 dagars löneavdrag reserverade sig Sekos representant Roal Nilssen mot beslutet. - Jag ville att frågan skulle bordläggas tills kriminalvårdsregionens handlande färdigbehandlats. Jag kan inte acceptera att vårdaren döms innan regionledningens del i affären utretts. Riksrevisionsverket kommer nu att undersöka alla ekonomiska förhållanden vid kriminalvårdens Göteborgsregion.

Väg- arbetare lovas räddad a-kassa Mats Andersson

Vägarbetarna kommer inte att gå miste om sin a-kassa. Det löftet ger arbetsmarknadsutskottets ordförande Johnny Ahlqvist till Seko-magasinets läsare. lI början av oktober presenterades utredningen om ersättning vid arbetslöshet. Om förslagen genomförs innebär det att de visstidsanställda vägarbetarna - bland andra - inte uppfyller kraven för att få ersättning vid arbetslöshet. Deras säsong är för kort. Nu säger Johnny Ahlqvist att man inte kan ställa hela grupper utanför, det har aldrig varit regeringens mening, och att man måste hitta lösningar för vägarbetarna. Regeringen ska nu skriva ett förslag som bygger på utredningen. Förslaget går till riksdagen via arbetsmarknadsutskottet. - Finns det inte med något i propositionen om det här med vägarbetarna när den kommer till arbetsmarknadsutskottet så ska vi ta upp det, så det finns där när riksdagen ska rösta. Samma gäller arbetsrätten Samma löfte ger Ahlqvist när det gäller arbetsrätten. Enligt den utredningen skulle inte de visstidsanställda vägarbetarna uppfylla kravet för återanställning, återigen för att säsongen är för kort. Propositionen om arbetsrätt kommer redan den 30 oktober och skall upp i riksdagen den 12 december. Och enligt arbetsmarknadsutskottets ordförande ska vägarbetarna då få behålla sitt återanställningsskydd.

Sjuka sjömän förlorar 1.600 i månaden Anita Fors

Från och med 1 januari 1997 kommer långtidssjuka och föräldralediga sjömän bara att få 55-60 procent av sin lön i ersättning. Det är konsekvensen av det förslag om sjukpenninggrundande inkomster, SGI, som socialförsäkringsutskottet lagt till riksdagen. Den 1 januari försvinner det fria vivret som beräkningsgrund för SGI, ersättning som idag beräknas ha ett värde av 2.910 kronor när sjukpenningen räknas fram. Nettoeffekten innebär närmare 1.600 mindre i plånboken varje månad för den som är långtidssjuk eller föräldraledig under nästa år. 1998 kan skillnaden utjämnas något i samband med att sjömansskatten försvinner - om kostersättningen omförhandlas till att bli lön istället för ersättning. Oavsett vilket kommer pengarna att räknas in i underlaget för hur stor egenavgiften för sjukersättningen blir. Trots uppvaktningar från såväl fack som arbetsgivare har utskottet inte låtit sig påverkas. Förslaget ligger fast.

Seko tecknar sjukför- säkring Eva Strinnholm

Alla Sekos medlemmar under 60 års ålder kommer att få möjlighet att teckna en sjukförsäkring genom facket. Försäkringen blir kollektiv, men frivillig. Det innebär att man själv måste anmäla om man vill ha den. Någon hälsodeklaration behövs inte, men man får inte ha varit sjuk i mer än 14 dagar i streck under de sista 120 dagarna. Försäkringen ska täcka inkomstbortfall från och med den 91:a sjukdagen. Premien varierar beroende på ålder - ju yngre desto billigare - och vilken ersättningsnivå man vill lägga sig på. Detaljerna är ännu inte klara, men målsättningen är att försäkringen ska träda i kraft vid årsskiftet. Den tecknas hos Folksam.

- Ägandet av Telia inte ideologiskt Leif Andersson

- Jag ser inte frågan om vem som ska äga Telia som en ideologisk fråga. - Diskussionen förs ganska brett både inom Telia och regeringskansliet men det är alldeles för tidigt att säga något just nu om det framtida ägandet av Telia. Det svarar kommunikationsminister Ines Uusmann på frågan om staten även i framtiden ska vara ensam ägare av Telia. Enligt skrivelsen "Moderna telekommunikationer åt alla" från kommunikationsdepartementet ska Telia göras om till ett företag "vilket som helst". Det sociala ansvaret för glesbygden som fortfarande ligger på Telia plockas bort och företaget får möjlighet till en mer "flexibel" prissättning. Telia får i stort sett samma förutsättningar som alla andra aktörer på marknaden. Förslagen i skrivelsen ska ligga till grund för en ny telelag och regeringen räknar med att lägga en proposition på riksdagens bord i januari nästa år. Inte absolut dominans - Telepolitiken ska inte föras via Telia utan via lagstiftning och de regleringsmyndigheter som vi har, säger Ines Uusmann. - Näringspolitiskt är Telia ett strategiskt företag i Sverige. Men vi har redan idag en situation där Telia inte har absolut dominans på många marknader. Därför är det omöjligt att föra telepolitik via Telia. Enligt många bedömare är den nya telelagen första steget mot en privatisering av Telia, något som Telias VD Lars Berg har talat om och planerat för under flera år. En orsak är företagets stora framtida kapitalbehov. Enligt Telia behövs mellan fem och tio miljarder kronor inom de närmaste åren för att klara de planerade investeringarna. Vem ska i framtiden ta ansvaret för en fungerande teletrafik i glesbygden? - Jag tror att man kan lita ganska långt på marknaden, faktiskt. Som det ser ut i dag så har Telia ett stort marknadsintresse av att även finnas i glesbygden. Det är ju en del av Telias affärsidé att finnas över hela landet. Inga övertramp hittills - Men för att klara ut hur vi ska kunna ha ett bra och billigt Internet-nät över hela landet har vi gett i uppdrag åt Statskontoret att se över de behov som finns. Vi behöver veta om det behövs några råd eller riktlinjer från statens sida eller om vi kan förlita oss på att marknaden klarar det. Personligen tror jag på något slags kombination. I promemorian skriver man att Telias verksamhet ska begränsas till "kärnverksamheten". Telia planerar att starta en TV-kanal tillsammans med Sveriges television och från årsskiftet inför Telia interaktiv TV för en del hushåll i Malmö. Tycker du att det här faller inom ramen för det som skrivs i promemorian? -Så vitt jag kan se har Telia hittills inte gjort några övertramp. I promemorian talas det om försiktigheten med att producera det som går i kablarna och hittills har ju inte Telia producerat någonting, säger Ines Uusmann.

Sjöfarts- stödet blir kvar Anita Fors

Sjöfartsstödet kommer, med vissa justeringar, att bli kvar de närmaste fem åren. Det är innebörden av årets budgetproposition. Därmed får sjöfartspolitiken den långsiktighet som en enig bransch efterlyst. Ett svenskt stöd till sjöfarten är nödvändigt, med tanke på landets behov och hur omvärlden ser ut, för att den svenska flottan ska få rimliga konkurrensvillkor. Det slår staten nu fast. För nästa budgetår tilldelas sjöfarten 400 miljoner kronor. Samtidigt ändrar man definitionen av de fartyg som kan få sjöfartsstöd. Knytningen till sjömansskattesystemets fjärrfartsbegrepp tas bort och ersätts med begreppet svenskflaggade handelsfartyg som används i utrikestrafik. Nytt är också att staten ställer motkrav på rederierna om att fartygen skall vara försäkrade. För att få stöd måste fartyget dessutom tillhandahålla utbildningsplatser ombord. Inga fartygsfonder än Regeringen kommer också att tillsätta en särskild utredning som skall studera de små och medelstora rederiernas situation med tonvikt på struktur, lönsamhet och kapitalförsörjning. Detta både i ett svenskt och ett europeiskt perspektiv. Ännu en utredning var emellertid inte vad redarna ville ha, de väntade besked om fartygsfonder redan nu. I budgetpropostionen framgår också att regeringen vill stärka den svenska handelssjöfartens utbildnings- och kompetensnivå. Sjöfartsverket föreslås få ansvar för kvalitet och samordning.

Mer än vart tredje fartyg har brister Anita Fors

65 av de 171 fartyg som svenska sjöfartsinspektionen gjorde hamnstatskontroll på under tredje kvartalet i år hade brister, fem av dem så allvarliga att de belades med nyttjandeförbud. Två av de fem kvarhållna fartygen har tidigare i år haft nyttjandeförbud i andra hamnar som också omfattas av överenskommelsen om hamnstatskontroller. Maltaflaggade m/s Birta låg med nyttjandeförbud i spanska Cadiz i mars innan de fastnade i Ronneby i september. m/s Allvåg med S:t Vincent-flagg fastnade i kontroller både i norska Farsund och danska Korsör i våras innan de i juli i år fick nyttjandeförbud i Stenungsund. Under samma period kontrollerades 45 svenska fartyg i utländska hamnar. 16 av dem hade brister, dock inga så allvarliga att de tvingades stanna vid kaj.

Avtal om droger på sjön Anita Fors

Som första LO-förbund har Seko tecknat ett centralt avtal om drogpolicy. Det gäller sjöfolksbranschen och träder i kraft den 1 november. - Det är bra att vi fått ett avtal. Alla rederier utför drogtester i alla fall. Det centrala avtalet är en reglering av alla de avtal man haft lokalt i olika rederier och ska ta bort alla avarter som förekommit, säger Seko Sjöfolks vice ordförande Johan Holm. För ett par år sedan sade Sjöfolksförbundets överstyrelse nej till ett förslag till drogpolicyavtal. Sedan dess har avtalet omarbetats på de punkter där överstyrelsen var kritisk. Det nya avtalet fastställer 0,2 som högsta tillåtna promillehalt under arbetstid. Fritid ombord behandlas separat. Regeln om promillehalt är dispositiv, det vill säga kan förhandlas om lokalt i det enskilda rederiet. All användning av narkotiska preparat och anabola steroider är helt förbjuden. Skyddsombud ska vara med Testförfarandet har också ändrats från ursprungsförslaget. Skyddsombudet skall alltid kunna närvara vid alkoholtester och all personal skall testas då periodvis återkommande testning görs. Testning görs med alkometer och får bara utföras av den som arbetsgivaren i samråd med facket utsett. Drogtester får endast utföras av sjukvårdsutbildad personal med särskild kompetens och testresultatet skall meddelas den enskilde. Ett positivt utslag i ett drogtest innebär att friskintyget för arbete till sjöss dras in, varför arbetsgivaren meddelas detta.

Ny organi- sation mot narkotikan på kåken Leif Andersson

- Bygg upp en ny organisation för att bekämpa narkotikan på landets fängelser. Det kräver riksdagsmannen Dan Ericsson, kd, i en motion till riksdagen. Dan Ericsson vill också att statistiken över narkotikabeslagen på fängelserna före och efter visitationspatrullernas avskaffande ska redovisas. Han påpekar även att kriminalvårdsstyrelsen inte har redovisat omfattningen av narkotikabeslag på anstalterna sedan 1 juli 1995. "Det är helt klart att efter visitationspatrullernas avskaffande så saknas de stora beslagen när det gäller narkotika och anabola steroider", skriver Dan Ericsson. Se över lagstiftningen I sin motion citerar Dan Ericsson bland annat ur artiklar från Seko-magasinet och Eskilstuna-Kuriren om narkotikasituationen på fängelserna, uppgifter "...som jag nu fäster betydligt större tilltro till än de uppgifter som kommer från KVS", skriver han. Dan Ericsson vill även ha en genomgång av dagens lagstiftning så det blir lättare att bekämpa narkotika på landets fängelser.

Övriga nyhets- rubriker i oktober

Nya bevis för att magnetfält ökar cancerrisken Olika porten införs Tusentals statliga jobb färsvinner Stor ilska vid göteborgspolisen SL riskerar åtal Sjösäkrad Öresundsbro Vantrivsel på jobbet ger värk i nacken Max 15.000 på Konsumkort Städare med kulturanslag Debattglada skåningar diskuterade arbetsrätten Unga tyskar kräver 35-timmarsvecka Dalhenas första resa under svensk flagg

Nyhets- arkiv

Nyheter ur septembernumret av Seko-magasinet. Nyheter ur augustinumret av Seko-magasinet. Index över allt web-material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO