Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

September 1996

Han fick 312.000 kronor när pensionsåldern höjdes Fogden tog finsk fiffelfärja Karlskronavarvet: 150 man blir av med jobbet... ...men ny bro kan ge ljusare framtid Stora mögelproblem för SL:s spärrvakter Mer visstid med ny arbetsrätt "Kontakt är bättre än drogtester" Skanskas Sekofack spolar ombudsmännen

Han fick 312.000 kronor när pensions- åldern höjdes Anita Fors

75.000 kronor till den som var yngst, 430.000 till den som var äldst - kontant eller insatt på en privat pensionsförsäkring. Det fick de 55 lokalvårdare och fastighetsskötare som kompensation för högre pensionsålder hos den nye arbetsgivaren, när de gick från Telias gamla region väst till Riksbyggen. Redan hösten 1994 tog Telia gamla region väst första kontakten med dåvarande Statsanställdas förbund för att lägga ut lokalvård och fastighetsskötsel på entreprenad. Facket sa nej, men Telia gick vidare. På försommaren förra året tog Telias internstyrelse beslut om att ta in en entreprenör. - Det blev ett herrans väsen. Många hade 30 år i jobbet och däröver bland lokalvårdarna och fastighetsskötarna, över hälften av dem var över 50 år gamla. Lagen sa "arbetsbrist", men det är inte lätt att bli arbetslös i den åldern, konstaterar Rolf Bertilsson på Seko tele Väst. Snabba ryck I augusti 1995 hölls den första egentliga förhandlingen om entreprenaden. Telia ville ha in den nya organisationen före årsskiftet, men Seko Tele Väst reserverade sig mot beslutet. I slutet av året forcerade Telia affären. Allt skulle vara klart den 1 januari 1996. I den slutliga uppgörelsen med facket låg, förutom erbjudande att följa med jobbet, en kompensation för den nya högre pensionsåldern, som gav de anställda mellan 75.000 och 430.000 kronor beroende på ålder. Totalt 14 miljoner kronor. Den 20 december gick budet från Telia till de 73 anställda som berördes. - Många upplevde att brevet var hotfullt formulerat. De fick välja mellan att flytta med jobbet över till Riksbyggen eller att stanna kvar i Telia med nya arbetsuppgifter. Telia gjorde klart att arbetsuppgifterna skulle läggas ut på entreprenad oavsett vad de svarade, men efter årsskiftet skulle det inte bli någon kompensation till någon. De som sa nej 18 sa nej till budet och hamnade i division personalförsörjning i samband med omorganisationen av Telia, några av dem är idag utlånade till sin gamla verksamhet. 55 accepterade erbjudandet om ny anställning och överfördes den 1 januari till Riksbyggen. Claus Schöneck, fastighetsvärd på Telias huvudkontor Storseglet i Göteborg är en av dem: - Jag är 55 år, hade en pensionsålder på 63 år och nu får jag jobba tills jag blir 65. Jag fick 312.000 insatt på en pensionfond, det ser jag som plåster på såren. - Nu när jag sett vad de som hamnade i personalförsörjningen utsatts för, tycker jag att jag har dragit en vinstlott. Men min kollega som är 58 år är lite besviken, 58-åringarna som är kvar i Telia har ju fått erbjudande om avtalspension. Arbetstider och arbetsuppgifter är desamma, men semestern har blivit kortare. Månadslönen tog han, liksom de andra, med ograverad. Tack vare EU-direktivet om överlåtelse av verksamhet behåller de också resultatlönetillägget under hela 1996. Under fjolåret varierade det mellan 450 och 650 kronor per månad. Men i den privata sektorn ligger lokalvårdarnas löner cirka 1.500 kronor lägre i månaden. Ett faktum som oroar inför den framtida löneutvecklingen. Måste lämna Seko Efter att alla förhandlingar i samband med överlåtelsen avslutats i augusti i år, tvingas de 55 nu lämna Seko som inte har något avtal med Riksbyggen. Men ännu har inte Claus skrivit på inträdesansökan till Fastighetsanställdas förbund: - Jag hade förväntat mig att Fastighets skulle vara lite intresserade av oss, men vi har inte hört någonting från dem. Inträdesansökan fick vi från vår förhandlare på Seko. Den får ligga tills Fastighets hör av sig ...

Fogden tog finsk fiffel- färja Anita Fors

I drygt tre månader gick den finskägda men hondurasflaggade passagerarfärjan Orion II i trafik mellan Riga i Lettland och gotländska Slite. Nu är det slut. Lördagen den 14 september belade kronofogden färjan med kvarstad. Skulderna hann ifatt den finske redaren. - Det känns underbart! Vi har hela tiden hävdat att karln var en skurk, nu har vi fått det bevisat. Det är en seger i sig, den lettiska staten trodde på redaren, inte på oss. Nu får dom tänka om och dom lär inte vara intresserade av något fortsatt samarbete. Det var nog sista gången vi såg den färjan i Sverige, säger Carl Tauson som ansvarar för kampanjen mot fiffelflaggade fartyg i Seko Sjöfolk som samordnat insatserna. Orion II ägs av den finske redaren Kari Eriksson, en man som efter avtjänat fängelsestraff i Finland snabbt tog sitt fartyg ur landet innan den finske kronofogden hann mäta ut det. Kvar lämnade han en skatteskuld på två miljoner kronor. Fartyget är därför, den nya hondurianska flaggan till trots, inte heller avregistrerat i Finland. Utan lön Efter att ha gått i trafik i Medelhavet under närmare fyra år, kom han tillbaka till Östersjön i våras. Kastade iland den filippinska besättningen i Riga, utan lön och utan biljetter hem. Sjömännen fick hjälp med hotell, mat och biljetter av det lettiska sjöfolksförbundet, som nu kräver rederiet på pengarna. I juni startade så trafiken mellan Lettland och Sverige. I mitten av augusti sattes den fiffelflaggade passagerarfärjan i blockad av Seko efter att ägaren konsekvent vägrat komma till förhandlingsbordet för att reglera villkoren för den 23 man starka lettiska besättningen. Kättingar Blockaden mot Orion II har sedan blivit en fråga för hela Seko på Gotland. Den 26 augusti demonstrerade 150 personer på kajen i Slite. Busstransporterna för passagerarna in till Visby stoppades och färjans förtöjningar låstes fast med kättingar och hänglås efter att ha lagts på plats av en blockadbrytare. Därefter möttes färjan av demonstranter var gång hon kom till kaj. Kampen mot Kari Eriksson blev en kamp mot tiden. Först när färjan för sista gången för säsongen kom till Slite var allt klart för tillslag. När Orion II kom till kaj fanns redan kustbevakningen, poliser och kronofogden fanns på plats. De 51 passagerarna fick tillbringa en natt på hotell i Visby, innan de och merparten av besättningsmännen flögs hem. Kvar ombord finns nu bara en skyddsbesättning.

Karlskrona- varvet: 150 man blir av med jobbet... Leif Andersson

Nedskärningarna inom försvarsindustrikoncernen Celsius kan innebära att cirka 150 personer förlorar sina arbeten vid Karlskronavarvet. Av de övertaliga är ungefär en tredjedel tjänstemän medan resten är kollektivanställda. Exakt hur många som kommer att tvingas sluta är ännu inte klart. Det beror bland annat på om marinen flyttar översyn och och tyngre underhåll av ytfartyg och u-båtar från Muskö till Karlskronavarvet. I så fall blir övertaligheten något mindre i Karlskrona. Ett besked från marinledningen kommer under hösten.

... men ny bro kan ge ljusare framtid Leif Andersson

Karlskronavarvet har fått en beställning från amerikanska försvaret på en prototyp till en armébro. Väljer amerikanarna den svenska bron handlar det om en framtida order i miljardklassen. - Dessutom finns det förutsättningar för att andra Natoländer är intresserade, säger Hans Hedman VD för Karlskronavarvet. Den bro som amerikanska försvaret nu beställt bygger på den Krigsbro 5 som Karlskronavarvet utvecklat för den svenska armén och som man för närvarande håller på att leverera. Bron, som är byggd i stål med extrem hållfasthet, består av sex meter långa sektioner som fogas samman till en 40 meter lång enhet. - Det här är ett oerhört stort erkännande av vår bro som kommer att underlätta våra marknadsansträngningar i övriga delar av världen, säger Hans Hedman. Prototyp Bron som amerikanarna beställt är en prototyp som efter prov och utvärderingar ska ligga till grund för en eventuell framtida beställning. Karlskronavarvet är inte ensamt om ordern utan amerikanarna har gett ytterligare ett företag i uppgift att ta fram en prototyp. Det är det engelska företaget Ferry marin som bygger en aluminiumbro. Värdet på den nu aktuella beställningen till Karlskronavarvet ligger på mellan 50 och 100 miljoner kronor. I priset inkluderas då konstruktion och tillverkning samt provning och utvärdering av prototypen. Om amerikanarna väljer Karlskronavarvets bro väntar en order på mellan 35 och 50 broar till ett värde av cirka 1 miljard kronor. Produktionen startar under våren och om ytterligare ett år ska prototypen levereras. Beställningen innebär dock inga nyanställningar vid varvet.

Stora mögel- problem för SL:s spärr- vakter Mats Andersson

Mögel i golven i SL:s spärrvaktskurer ger de anställda stora problem. Arbetsgruppen mot mögelspärrar (Amos) har nu bildats, för att hjälpa de drabbade och göra något åt orsaken till deras problem. Allergier och astmabesvär, klåda och huvudvärk. Enligt en ännu inte publicerad (16/9) undersökning är det symptom som i allt större utsräckning drabbar spärrvakterna vid Stockholms Lokaltrafik. Orsaken är - med all sannolikhet - mögel i spärrarna. Våren 1995 kollapsade en spärrvakt vid Blackebergs station och fick föras till sjukhus. Skyddsombudet stängde spärren, man tog prover på luften och fick indikationer på mögel som vida översteg det godtagbara. Resultatet blev detsamma i hela Fridhemsplans stationsområde. Av 20 stationer var det endast på fyra som man inte fann indikationer på mögel i luften. Arbetsmiljögruppen vid SL genomförde en enkät och det visar sig att en stor del av spärrvakterna redovisar samma besvär som de som bor i mögelskadade hus. Eva Svärd, spärrvakten som blev akut sjuk i Blackeberg, har jobbat 18 år som spärrvakt. Hon var helt frisk innan hon började vid Fridhemsplan 1983. Nu har hon svår astma. Och hon kan berätta om en kollega som har så stora problem att hon måste stå utanför sin kur. Mycket kritiska På de fem värsta stationerna är golven uppbrutna och bytta. Det har blivit bättre, men inte bra. Enligt skyddsombudet Elisabeth Largell ändrar man inte konstruktionen, så de nya spärrarna byggs precis som de gamla, mögelskadade. Den nybildade arbetsgruppen är mycket kritisk till hur hur SL hanterar problemet, man menar att arbetsgivaren hellre försöker göra sig av med sjuka spärrvakter än göra något åt problemspärrarna. Det förnekar SL.

Mer visstid med ny arbets- rätt Mats Andersson

Efter viss vånda finns nu ett första förslag på förändringar i arbetsrätten. Turordningsreglerna består. Det gör också möjligheterna till sådana tim- och visstidsanställningar som Seko-magasinet tidigare berättat om från SJ:s telefonbokningscentraler. I det ursprungliga förslaget från arbetsrättskommittén skulle dessa former av korttidsanställningar bort och ersättas av något som kallas överenskommen visstidsanställning. I regeringsförslaget som det nu ser ut läggs den nya visstidsanställningen till de övriga. Om arbetsrättsförslaget blir verklighet är det slut med rullande vikariat. De som vikarierat mer än tre år den senaste femårsperioden får rätt till fast anställning. Lagen gäller inte retroaktivt. Får företräde Deltidsarbetande som vill jobba mer ska få företrädesrätt till jobb som ger fler timmar. Återanställningstiden för dem som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist, eller haft tidsbegränsad anställning, ska kortas från 12 månader till nio. Uppsägningstiden kopplas till anställningstid och inte ålder. Enligt regeringen innebär det att fler arbetsgivare vågar anställa äldre arbetskraft. Det blir i framtiden lättare att träffa lokala kollektivavtal om las, lagen om anställningsskydd. Det ska alltså bli möjligt att lokalt förhandla och träffa avtal om turordningsregler och anställningsformer. Lokala avtal som avviker från las får bara träffas på arbetsplatser som har centrala kollektivavtal. Denna punkt har blivit hårt kritiserad av LO-ledningen. Seko har haft lättare att svälja den, eftersom förbundet strävar efter att stärka det lokala fackliga arbetet. I slutet av september ska parterna lämna sina synpunkter på förslaget och i slutet av oktober/början av november säger riksdagen sitt.

"Kontakt är bättre än drog- tester" Mats Andersson

Seko säger nej till slumpvisa drogtester. Per Insulander på förbundet säger att händelsen med den starkt berusade pendeltågsföraren i mitten av september knappast hade undvikits genom ett slumpvist test. Det finns bättre metoder. Drogtester blir allt vanligare på arbetsmarknaden, både vid nyanställningar och av redan anställda. Enligt Per Insulander, ombudsman på Seko är dessa tester ineffektiva och dyra. De kränker dessutom de anställdas integritet, därför säger Seko nej. Senast till SL som slumpvis vill drogtesta sina förare, vilket de också kan göra, trots Sekos nej. - Det allt större intresset för drogtester speglar amerikanska förhållanden. Svenska företagsledare apar efter, utan att fundera på varför. I USA har det vuxit fram en industri runt drogtesterna och Per Insulander säger att den industrin nu söker sig nya marknader, det är ytterligare ett skäl till att drogtesterna ökar. Enligt Per Insulander finns det mycket effektivare och billigare sätt att upptäcka drogproblem än tester. Särskilda omständigheter - Den absolut största kontrollen får man med ett arbetssätt och en arbetsorganisation som gör att människor möts. Fallet med pendeltågsföraren hade aldrig inträffat om han haft kontakt med någon innan han började. Sekos inställning är att drogtester bara ska utföras när det finns en riktad misstanke mot någon person. Under speciella omständigheter kan slumpvisa tester göras. Ett exempel är på kärnkraftverken. Beslutar arbetsgivaren om drogtester är det viktigt med lokala kollektivavtal som reglerar hur de ska utföras. Enligt den drogpolicy som Seko antagit ska tester endast utföras av personal som omfattas av sjukvårdens sekretessbestämmelser. Vidare att det är missbruket som ska bort - inte individen. Men den som visar sig missbruka droger måste ovillkorligen underkasta sig behandling.

Skanskas Sekofack spolar ombuds- männen Mats Andersson

Seko bildar företagsfack på Skanska. Motivet till större lokalt engagemang i förhandlingsarbetet kan sammanfattas i följande uttalande på ett förberedande möte: - Vi som jobbar där känner ju förutsättningarna i företaget och på arbetsplatsen. Det är meningen att företagsfacket i framtiden ska sköta alla förhandlingar med arbetsgivaren. I vilken takt man tar över arbetet beror på i vilken takt man lyckas hitta och utbilda fackliga förtroendemän. Bland annat ska de gnuggas i lönebildning, arbetsrätt och - inte minst viktigt - i datorkunskap. Företagsfackets geografiska organisation är densamma som Skanskas. Förutom företagsklubbar blir det en styrelse för varje region och en central facklig styrelse för koncernen. Nu gäller det att nå ut till arbetsplatser, både till anställda och arbetsgivare, och förklara vad man vill och varför. Kan få hjälp Fackliga förtroendevalda från Skanska hade nyligen en träff på Lastberget för att diskutera sin nya organisation. Alla är positiva till idén att den fackliga verksamheten ska utgå från arbetsplatserna och att förhandlingarna sköts av dem förhandlingarna gäller. Det hindrar inte att de förtroendevalda på arbetsplatserna kan få stöttning av väg- och banavdelningarnas ombudsmän när de känner behov av det.

Gamla nyheter

Nyheter ur augustinumret 1996 av Seko-magasinet. Index över allt web-material från 1996

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO