Copyright SEKO-magasinet.
Citera gärna våra web-sidor,
men glöm inte ange källan

Ur SEKO-magasinets nyhetsarkiv

Augusti 1996

Vägjobbare kan bli utan a-kassa Sjömansskatten försvinner Minskat ansvar för Telia Miljoner att hämta Fick inte sänka lönehöjning Facklig sjukförsäkring Index över allt web-material från 1996

Vägjobbare kan bli utan a-kassa Mats Andersson

Reglerna för a-kassa skärps vid årsskiftet. I framtiden kan det bli svårt att arbeta ihop till arbetslöshetsersättning för de säsongsanställda på väg och anläggning. För nyanställda i det närmaste omöjligt. Asfalt kan inte läggas på vintern och anläggningsarbetare har inte så mycket att göra när tjälen är djup. Privatanställda väg- och anläggningsarbetare sägs därför upp när vintern närmar sig och de tvingas leva på a-kassa tills våren kommer. De är säsongsanställda, inte för att de valt det, utan för att deras arbetsgivare inte har jobb åt dem under vinterhalvåret. Inte ens i Skåne Under sommaren beslutade riksdagen om nya regler för a-kassan. De innebär drastiska försämringar för vägjobbarna. För att få a-kassa för första gången kommer det att krävas att man arbetat minst nio månader av de senaste 12 månaderna. Inte ens i Skåne varar beläggningssäsongen så länge. En nyanställd vägbyggare kommer därför inte att få någon a-kasseersättning när han blir arbetslös efter sin första säsong. Kas och/eller socialbidrag får ersätta. De som varit anställda ett tag, och har påbörjat en arbetslöshetsperiod, måste arbeta minst sex månader för att få en förnyad a-kasseperiod. Minst halvtid krävs för ersättning. Många andra förbund Ragnar Nilsson, ordförande för Seko väg och ban i Norrbotten säger att folk är förtvivlade. Av hans medlemmar är det ytterst få som arbetar mer än fem månader. Tryggve Eriksson, ombudsman på väg och ban i Värmland, säger att några ungdomar knappast kommer att söka sig till jobbet i framtiden. De som nu utbildar sig lär hitta på något annat. Han säger också att problemet med säsongsanställning finns inom många andra förbund, tex Hotell och Restaurang. För att få full a-kassa idag krävs att man arbetat minst 80 dagar under en femmånadersperiod det senaste året. Det är alltså en kraftig höjning av villkoret som beslutats. Ulf Schyldt, a-kasseföreståndare på Seko framhåller att beslutet inte innebär någon omedelbar utförsäkring av säsongsanställda. Den som sägs upp till vintern 1997 kan ha intjänade dagar kvar, så att han får a-kassa ytterligare en period. Den så kallade bortre parentesen på tre år som det talas om, gäller inte för dem som varvar a-kassa med arbete. För att drabbas av den ska man varva a-kassa med "arbetsmarknadspolitiska åtgärder".

Sjömans- skatten försvinner Anita Fors

Den särskilda sjömansskatten försvinner. Kostersättningen beskattas fullt ut, liksom värdet av fri kost. Istället kommer ett sjöinkomstavdrag och en skattereduktion för sjöfolk, liksom möjlighet att göra rese- och andra avdrag som alla andra. Det är de viktigaste punkterna i det förslag om beskattning av sjömän som i slutet av juni lades på riksdagens bord. Svag punkt - Hur övergången slår för den enskilde sjömannen beror mycket på den individuella situationen, men förslaget missgynnar i alla fall inte våra medlemmar, säger Seko sjöfolks ordförande Tomas Abrahamsson. - Vi ser en svag punkt i förslaget. Det är sjöinkomstavdraget och skattereduktionen. Vi har hävdat att dessa värden måste indexeras för att inte urholkas efter några år. Något sådant förslag har inte lagts. Den 1 januari 1998 är det tänkt att de nya reglerna om beskattning av sjöfolk ska träda i kraft. Beslutet tas under höstriksdagen. Sjömansskatten som tillkom i nordiskt samarbete på 1950-talet har redan avskaffats i Finland, Norge och Danmark.

Minskat ansvar för Telia Leif Andersson

Telias främsta uppgift ska vara att tjäna pengar åt ägaren samtidigt som företagets möjligheter att hitta nya marknader begränsas. Dessutom slipper Telia ta ansvar för den olönsam teletrafik i glesbygden och det nuvarande pristaket slopas. Det föreslår kommunikationsdepartementet i promemorian "Moderna telekommunikationer åt alla". Förslagen innebär att Telia alltmer kommer att likna andra, privata företag. Idag regleras ansvaret för teleförbindelser i glesbygd i separata avtal mellan staten och Telia. Dessutom finns det ett pristak för konsumentens kostnader för teleförbindelser. På så sätt har staten hittills garanterat att glesbygdsbefolkningen fått tillgång till teleförbindelser till kostnader motsvarande dem i storstadsområdena. Men nu vill regeringen skrota systemet. Istället ska staten med hjälp av lagstiftning se till att de olika operatörerna på teleområdet får ta ansvar för icke lönsam teletrafik. I promemorian skriver man att "... ett statligt ägande i Telia inte skall ses som ett sätt att garantera att alla landets delar har tillgång till en god teleservice". Istället ska den grundläggande teleservicen "säkerställas genom de olika teleoperatörernas tillståndsvillkor". Enligt förslaget ska det nuvarande pristaket försvinna och ersättas med en "generell prisreglerning". I framtiden vill man ha en viss "flexibilitet" för geografiska prisvariationer. För att tjäna pengar Promemorian gör också klart varför staten äger Telia. Det är inte för att garantera glesbygdsservicen utan för att tjäna pengar. "Utgångspunkten för staten som ägare av Telia bör vara att erhålla avkastning på det egna kapitalet", skriver man. Kommunikationsdepartementet vill också begränsa Telias satsningar på medie- och informationsområdet. Enligt departementet är företagets planer på att inte bara sälja teknik, utan även delta i produktion och paketering av det som sänds i nätet, allt för långtgående. Mindre kapital från staten Men Telias informationsdirektör Per Mossberg ser det inte som någon större begränsning. - De facto begränsar det verksamheten en del, men samtidigt är det ett stöd för den affärsinriktning som Telias styrelse lagt fram. Vi upplever det inte som ett stort problem, säger han. Regeringen säger ja till Telias krav på kapitaltillskott under de kommande åren men genom att begränsa Telias satsningar på medie- och informationsområdet räknar regeringen med att tillskottet ska bli mindre än vad Telia tidigare begärt. Promemorian är ett förarbete till den nya telelag som ska börja gälla från halvårsskiftet nästa år.

Miljoner att hämta Eva Strinnholm

Var tionde LO-medlem i Norrbottens län tar inte ut de pengar som fackliga försäkringar berättigar till vid skada eller sjukdom. Det visar en undersökning inom LO-distriktet. Om Sekos medlemmar följer samma mönster har de totalt närmare 80 miljoner att plocka ut från Folksam. - Det finns många som inte vet att de är försäkrade, trots att vi satsar en hel del på försäkringsrådgivning, säger Eva Karlsson-Aldvin på Sekos förbundskontor. Vi försöker att ha en försäkringsrådgivare på var 150:e medlem. Den som misstänker att den har outtagna försäkringspengar kan vända sig till sin försäkringsrådgivare, närmaste fackliga klubb eller avdelning. De icke uttagna försäkringspengarna bland LO-distriktets medlemmar i Norrbottens län uppgår till närmare 30 miljoner. För LO i hela landet blir det omkring 900 miljoner, förutsatt att medlemmarna i hela riket är lika försumliga som norrbottningarna.

Fick inte sänka lönehöjning Eva Strinnholm

Först fick de två kriminalvårdarna sina grundlöner höjda med 1.164 respektive 1.100 kronor i månaden. Sedan sänktes löneökningen med 364 kronor för den ene. Den andre fick ingen löneökning alls. De protesterade och fick så småningom rätt. De två kriminalvårdarna arbetar på Sjöbodaanstalten i Norrköpings region. Deras höjda löner låg på 13.064 respektive 13.800 kronor i månaden. Upp till 13.800 får lönen sättas lokalt. Högre löner ska godkännas av regionen. Trots det gick Norrköpingsregionen in och sänkte de två lönerna. De drabbade vände sig till Seko. I förhandlingarna med Kriminalvårdsstyrelsen kom man ingen vart, men på central nivå - Arbetsgivarverket - fick kriminalvårdarna rätt. De fick alltså behålla sina höjda löner.

Facklig sjuk- försäkring Eva Strinnholm

En sjukförsäkring inbakad i medlemsavgiften. Det kan Sekos medlemmar få om ett år till två år. Försäkringen skulle höja fackavgiften med 35 till 40 kronor i månaden och ge långtidssjuka en ersättning på 85 till 90 procent av lönen. Seko diskuterar nu denna fråga med Folksam. Även Elektrikerförbundet och Byggnads är intresserade. Ju fler som ansluter sig desto förmånligare blir villkoren. LO:s styrelse är dock skeptisk. - Vi rekommenderar förbunden att inte teckna egna sjukförsäkringar innan villkoren i den statliga sjukförsäkringen är klara. Det kan påverka statsmakterna så att den statliga försäkringen blir sämre, säger LO:s avtalssekreterare Hans Karlsson. En annan svaghet med medlemsförsäkringar är att människor i Sverige får olika villkor vid sjukdom. Sekos ombudsman Eva Karlsson-Aldvin har förståelse för Hans Karlssons invändningar, men menar att dagens ersättning på 75 procent är så låg att Seko-medlemmarna helt enkelt inte klarar sig på den. - Det gäller även om ersättningen höjs till 80 procent, särskilt om de ändrar beräkningen för den sjukpenninggrundande inkomsten. Nu föreslås bland annat att semester- och bilersättning inte längre ska räknas.

Senaste nytt	Nyheter	Reportage	Debatt	Redaktionen	Om tidningen	Startsidan	SEKO